Fatoumata Almoudidjé i maliska Douékiré ses av de andra i byn som den som mest beslutsamt tagit sig an kampen mot klimatförändringen. Det här är hennes berättelse.

Klimatförändringens skrämmande effekter

I den byn Douékiré, vid porten till Sahara fyra mil från Timbuktu, är effekterna av det förändrade klimatet illavarslande. Jordbruket brottas med stora problem och skördarna är så magra att de inte längre räcker till för att föda invånarna.

Med stöd av Diakonias partnerorganisation AMSS har byborna och beslutsfattarna samlat sig för att stoppa den miljöförstöring som människan skapat.

En förebild med ambitioner

Sjubarnsmamman Fatoumata är en av pionjärerna och i dag en förebild för andra, trots att hon tillhör en lägre kast. Hon sköter familjens småskaliga jordbruk och är tongivande bland de andra kvinnorna i Douékiré. Framför allt är hon grundare av en mycket framgångsrik plantskola i byn. Men hennes framtidsplaner sträcker sig långt utöver vad hon redan uppnått.

Fatoumata och några av de andra kvinnorna i byn Douékiré har fått stöd av Diakonia genom organisationen AMSS.

Vattenbrist hotar livsmedelsförsörjningen

Det har inte alltid varit så lätt för Fatoumata. Precis som många andra familjer i Douékiré och däromkring förlorade hennes familj sin viktigaste försörjningskälla, när den mark där de brukade odla mat började förstöras för 10–15 år sedan.

Många sjöar som tidigare brukade svämma över har torkat upp. Det beror inte bara på det förändrade klimatet utan även på att byborna dränerat sjöarna för att få bukt med återkommande torka. Träd och andra känsliga växtmiljöer hotas av förstörelse. Det har lett till att jordbruket i området inte längre kan förse invånarna med den mat som behövs.

Överlevnadsstrategier

De bybor som förr var beroende av vattnet från de nu förtorkade sjöarna har tvingats ta till olika överlevnadsstrategier för att bemästra förhållanden som äventyrar själva livet. Många män har flyttat till områden som inte drabbats så hårt av torkan och sökt arbete hos andra markägare.

Kvinnorna, som inte kan lämna hemmet på samma sätt, började hugga ned träd för att sälja ved och kol och tillverka mattor. Eftersom kvinnorna oftast är analfabeter och saknar annan utbildning såg de ingen annan utväg för att hålla familjen vid liv än att skövla de naturresurser som stod till buds. Samtidigt som de fick större delen av sina inkomster på det här viset, bidrog de till att påskynda ökenspridningen, då vind och regn snabbt för bort den bördiga jorden när det inte finns några träd och buskar som hindrar erosionen.

Tog upp kampen för överlevnad

Fatoumata vägrade ge upp och se situationen som oundviklig. I stället valde hon att kämpa mot den. Hon antog utmaningen genom att investera i en verksamhet som tidigare var reserverad för män: Hon startade sin egen plantskola på flodbanken.

Fatoumata hade faktiskt ärvt kunskaperna från sin mor. Men medan hennes mamma hade en småskalig verksamhet kunde Fatoumata dra nytta av en möjlighet som organisationen AMSS erbjöd.

Hållbar förvaltning och konfliktförebyggande åtgärder
I samarbete med Diakonia sjösatte AMSS ett projekt för hållbar förvaltning av naturresurser och konfliktförebyggande åtgärder i Douékiré och fyra andra närbelägna orter i Goudamprovinsen. Strategin gick ut på att stödja främst kvinnor att utveckla metoder för hållbart nyttjande av naturens resurser och få tillgång till mark. AMSS samarbetade med de befintliga kvinnoorganisationerna för att öka kvinnornas medvetenhet om sin roll i miljöförstöringen och mobilisera dem att ta upp kampen mot den.

Engagerar många kvinnor

AMSS anordnade möten för att uppmuntra byborna att förändra sitt beteende. Här lärde sig Fatoumata att reflektera över och förstå kvinnornas roll för att bevara och förvalta naturtillgångar.

Fatoumata, som har sitt ursprung i en av de lägre kasterna, var övertygad om att hon kunde göra något åt situationen i Douékiré. Hon beslöt sig för att be de lokala politiska och traditionella ledarna om en jordlott där hon skulle starta en plantskola. Fatoumatas begäran beviljades och snart började hon driva sin plantskola på Douékirés flodbank.

Rörelsen växte snabbt. Trädplantorna efterfrågades i såväl Douékiré som andra byar i grannskapet. När trycket var som störst tog Fatoumata hjälp av ett 40-tal andra kvinnor från kvinnoorganisationen i Douékiré för att klara av beställningarna. På så vis bidrog hon till många familjers inkomster och välbefinnande. Dessutom stärktes kvinnoorganisationen genom att kvinnorna lättare kunde betala sin månadsavgift med de intjänade pengarna från arbetet i plantskolan.

Huvudleverantör av trädplantor

Med tiden har Fatoumata blivit huvudleverantör av trädplantor, som eukalyptus, i Douékiré med omnejd. I dag har hon en produktionskapacitet på drygt 20 000 ungträd per år och en omsättning på 16 000 kronor om året, vilket motsvarar nästan tre gånger minimilönen i Mali. Hon håller med om att affärerna går bra.

Finansiellt oberoende – en ny ställning

Fatoumata, som tidigare inte hade några tillgångar alls, kan i dag svara för familjens utgifter för såväl mat, skola och hälsovård som för sina fyra döttrars giftermål.

Nu när Fatoumata i hög grad kan bidra till att betala hushållsutgifterna känner hon sig mer uppskattad i familjen. Hennes nya finansiella oberoende har gett henne en starkare ställning när beslut ska fattas, både i det egna hushållet och i samhället. Fatoumata får en allt viktigare social roll i Douékiré. Hon är mycket engagerad i kvinnans frigörelse och ordförande i byns kvinnoorganisation. Hon undervisar andra kvinnor i hur man driver upp plantor och startar nya plantskolor i andra byar på orten.

Fatoumata har aldrig gått i skola, så hon kan varken läsa eller skriva. Hittills har hon skött sin affärsrörelse utan pappersarbete, men nu vill hon bli läs- och skrivkunnig och lära sig bokföring. Hon hoppas att det ska bli möjligt genom AMSS fortsatta verksamhet i Douékiré.

Vill ha mer att säga till om på orten

Fatoumata skulle också vilja ha mer inflytande i samhället som helhet. Framför allt vill hon att männen ska bli mer samarbetsvilliga och bidra till att förändra det mycket traditionella sociala system som hindrar kvinnor från att utöva sina rättigheter. Fatoumata, som fått information och utbildning om sina rättigheter, beslöt att kandidera i kommunalvalet 2009. Hon blev inte vald, men hon ger inte upp. "Jag ställer upp i nästa val och jag vet att jag kan bli vald", säger hon och ser stolt ut över floden, där de plantor som en gång växte i hennes plantskola redan har förvandlat sanddynerna till gröna kullar.