|
Den 22 mars ägde en statskupp rum i västafrikanska Mali, ett land där Diakonia finns på plats och bland annat ger stöd till organisationer som arbetar med demokratisering och mot korruption. Här en intervju med Diakonias Ida Svensson, som är bosatt i Mali:
Vad gör Diakonias samarbetsorganisationer i det här läget?
Det finns idag en löst sammanhållen rörelse för demokrati, med ett 40-tal partier och många folkrörelser. Flera av Diakonias samarbetsorganisationer finns med i detta nätverk. Rörelsen har bland annat gått ut med en tydlig uppmaning om demokratisk och fredlig lösning på situationen som uppstått.
Ida Svensson, Diakonia, i byn Douékiré nära Timbuktu. Här finns Diakonias samarbetsorganisation AMSS som tillsammans med kvinnor i byn driver upp trädplantor som säljs. Plantorna ger inkomst till kvinnorna och hindrar ökenspridningen.
Påverkar det som har hänt de organisationer i Mali som Diakonia samarbetar med och ger stöd till?
De organisationer som Diakonia ger stöd till i Mali arbetar främst utanför huvudstaden på landsbygden. Där har man inte märkt av kuppen ännu.
En konsekvens av kuppen är dock organisationernas påverkansarbete: Plötsligt har de inte någon demokratisk motpart att samtala med när det gäller att påverka beslut inom olika områden.
Kommer Diakonias arbete i Mali att behöva förändras? Eftersom vi har ett tydligt fokus på demokratisering och arbete mot korruption samt fattigdomsbekämpning så kommer de insatser vi gjort och planerar att göra att vara fortsatt aktuella.
Inom demokratiserings- och antikorruptionsområdet arbetar flera av våra samarbetsorganisationer långsiktigt med att stärka demokratin, öka människors deltagande och tilltro till demokratin, speciellt på lokalt plan.
Mali har idag ett decentraliserat styre, precis som Sverige. Beslut om lokala frågor fattas till stor del på kommunal nivå. Diakonias samarbetsorganisationer arbetar därför mycket med att utbilda lokalpolitiker så att de kan fatta goda beslut. I ett land som Mali är det oerhört viktigt att de folkvalda har kunskaper om till exempel hur de ska hantera en budget, eftersom risken för korruption är så hög.
Hur jobbar Diakonia för att malierna ska få mer inflytande över politiska beslut?
Parallellt med att lokalpolitiker utbildas så jobbar Diakonias samarbetsorganisationer med att ge medborgarna möjlighet att påverka och följa upp politikernas arbete. En eller ett par gånger per år anordnas så kallade demokratiska utfrågningar - ett slags stort forum där helt vanliga medborgare kan möta sina folkvalda och ställa frågor. Om det till exempel har planerats en ny skola i en kommun och ingen sådan har blivit byggd så kan forumet ge folk chansen att på reda på varför och ställa sina politiker till svars för hur de använt resurserna.
Korruptionen är ett stort problem. Hur möter man det?
Diakonia ger också stöd till utbildning av medborgarkommittéer i exempelvis hur en kommunal budget fungerar. Denna ”citizens’ control” handlar ofta inte så mycket om att upptäcka korruption och dåligt styre som att förebygga det. När de folkvalda vet att folket följer deras arbete bli det svårare att till exempel stoppa pengar i egen ficka.
Fattigdomen då? Mali är ju ett av världens fattigaste länder. Och nu hotar svält hela Sahel-regionen och så sker samtidigt en statskupp...
Diakonia ger stöd till flera lokala organisationer som arbetar för att förbättra människors levnadsvillkor. Det handlar bland annat om att minska utsattheten genom att skapa inkomstmöjligheter for kvinnor och unga, om att stärka bönders möjlighet att gå samman och få bättre priser för det de säljer av sin skörd etc. Med tanke pâ att missnöjet över dåliga levnadsvillkor är en stark underliggande orsak till kuppen så är detta arbete viktigt, vid sidan om det direkta demokratiarbetet.
Diakonia kommer också att fortsätta arbetet för förbättrade levnadsvillkor och hantering av konflikter om naturresurser tillsammans med vår samarbetsorganisation AMSS i regionen runt Timbuktu.
Vad gör Diakonia på det nationella planet?
Redan innan kuppen hade vi inlett ett arbete med att stärka våra samarbetsorganisationers förmåga att påverka lagar och beslut pâ nationellt plan. Om det civila samhallet kan blir mer aktivt och konstruktivt påverka beslut i rätt riktning,så blir det bättre beslut som fattas.
I ljuset av kuppen ser vi dock att vi måste stärka upp arbetet för att stärka människors möjligheter att ge utlopp för sitt missnöje på ett demokratiskt sätt. Där tittar vi och våra samarbetsorganisationer just nu på olika lösningar.
Bakgrund: Kuppen i Mali
Vad utlöste kuppen i Mali?
Den utlösande faktorn var regeringens hantering av konflikten i norr, som ju blossade upp och dessutom fick förstärkning av moderna vapen från Libyen.
Kuppmakarna, liksom många andra i Mali, upplevde att presidenten var för släpphänt. Det som tände missnöjet var framför allt att unga maliska soldater skickades till norr som "kanonmat". Rebellerna var ju så mycket bättre beväpnade.
Livsmedelskrisen i Mali och de omkringliggande länderna i Sahelregionen var en annan faktor?
Ja, bristen på mat och den hotande svälten är definitivt en bidragande orsak. Det är ju inte bara de som odlar själva som har sett sina skördar torka bort, utan även folk i städerna har drabbats. Det blir hela tiden svårare att köpa mat, eftersom priserna på baslivsmedel som ris, majs och hirs har gått upp och fortsätter att stiga.
Dessutom så avvaktade Malis regering förhållandevis länge med att proklamera att det faktiskt råder en livsmedelskris. Bland folk på gatan så pratas det om att presidenten inte ville att Malis kreditvärdighet skulle sjunka, i förhållande till Världsbanken och andra internationella institutioner.
En annan allmän uppfattning bland folk är att landets politiska etablissemang skor sig på befolkningens bekostnad och att inget radikalt görs för de allra fattigaste utan att klyftorna tvärtom ökar i samhället. Det finns stora problem med korruption och nepotism i Mali.
Mali har ju varit en stolt demokrati under en längre tid. Snart skulle det hållas val. Påverkade det också kuppmakarna?
Det var ju uppenbart att stora delar av befolkningen i norr inte skulle kunna rösta på grund av striderna där, men ändå höll regeringen fast vid att den första valomgången i presidentvalet skulle hållas den 29 april.
- Stoltheten över att man i Mali lyckades skapa ett demokratiskt styre redan för 21 år sen ar en faktor. Den finns där även om många inte ser att demokratin har levererat bättre levnadsförhållanden. Men Mali har ofta hållits fram som ett exempel och föredöme i regionen och fler och fler kommer troligen bli medvetna om att kuppen innebär en förlust av en stolt position.
Vad finns det för faktorer i Malis samhälle och historia som gör att man kan hoppas på en konstruktiv lösning?
Att söka samförstånd och konsensus är djupt rotat i Malis kultur. I det vardagliga livet tar det sig uttryck i något som kallas ”cousinage”. Detta "kusinskap" är en slags historisk-mytisk samhörighet mellan olika folkgrupper. Med sina ”kusiner” får man skämta och skoja hur mycket man vill men man ska å andra sidan aldrig bråka med dom.
Ofta kan man se att grupper som egentligen mycket väl skulle kunna ligga i fejd med varandra i konkurrens om samma resurser, odlande bönder och boskapsskötande nomader till exempel, är knutna till varandra i det här systemet.
Malierna är väldigt stolta över sitt "cousinage" och att de normalt sett lyckas leva tillsammans i fred trots många väldigt olika folkgrupper.
Många hoppas att denna tradition av fred och samförstånd kommer att ha betydelse även i en så här stor politisk kris. |
|
Rebeller i Mali pressas av grannländerna men rycker fram från norr