Att integrera hiv- och aidsrelaterade frågor i all verksamhet innebär att vi sätter pandemin och dess effekter i relation till individen och lokalsamhället. I de delar av biståndsarbetet där det är relevant analyserar vi även effekterna på våra samarbetsorganisationers arbetsmiljö samt på nationell, regional och global nivå.

I många av de länder där Diakonia och våra samarbetspartner arbetar måste hiv- och aidsfrågorna tas in i allt utvecklingsarbete. Sjukdomen är så utbredd att den påverkar allt i dessa samhällen. Inte minst påverkar situationen enskilda individers möjligheter att vara aktiva och delta i samhällets produktion och utveckling.

I alla regioner där Diakonia arbetar finns idag personal med ansvar för frågor kring hiv och aids. Vi har utbildat och uppdaterar all personal och även samarbetsorganisationer i frågorna. 

Hivepidemin utgör idag ett stort hinder för att utrota fattigdomen. Men sjukdomen går att stoppa: Politiskt handlingsutrymme för fattiga länder att satsa på sjukvård, prioritering av sexuell och reproduktiv hälsa,och rättigheter, jämställdhet (rätt att bestämma över sin egen kropp), tillgång till mediciner, samt mer finansiella resurser är några av de strukturella pusselbitar som behövs för att bekämpa hiv och aids.

Hiv och aidsfrågor integrerat i det övriga arbetet

Diakonias biståndsarbete har fem teman i fokus. Samtliga områden påverkas av hivepidemins effekter:

• Mänskliga rättigheter
• Demokratisering
• Social och ekonomisk rättvisa
• Jämställdhet
• Fred och försoning

Förödande effekter

Sjukdomen har långtgående negativa effekter på länders sociala och ekonomiska tillväxt och utveckling. I de hårdast drabbade länderna minskar medellivslängden kraftigt och därmed också den period under vilken människor kan vara produktiva och bidra till sitt lands utveckling. Barn lämnas dessutom föräldralösa i tidig ålder och utan vuxnas stöd och förebilder för hur deras utveckling till vuxna samhällsmedborgare ska utformas.

Fattiga och utsatta drabbas hårdast

UNAIDS och Världshälsoorganisationen WHO uppskattade 2007 att 95 procent av de kvinnor och män som lever med hiv finns i utvecklingsländer.

Spridning av hiv sker ofta i samband med oskyddade sexuella relationer, drogmissbruk eller prostitution och till följd av ojämlikhet, speciellt kvinnors avsaknad av rätt till sin egen kropp och sexualitet.

I många fall har stigmatisering skymt förståelsen för vad som gör människor och samhällen utsatta för ökad smitto- och spridningsrisk. Fattigdom, kvinnors och flickors underordning, ekonomisk osäkerhet, folkförflyttningar och migration, brist på utbildning och information, analfabetism, diskriminering, social marginalisering och sexuell exploatering av kvinnor, flickor och pojkar är några bakomliggande faktorer som ökar spridningen av hiv.

Speciellt bör nämnas det alltmer ökade sexuella övervåld som utövas i krig och konfliktsituationer och som ett vapen för att förödmjuka sina fiender.

Riktlinjer för arbetet

Diakonia har tagit fram riktlinjer för hur vi inom vår organisation ska arbeta med hiv och aids. I arbetet ingår bland annat utbildning för all personal i jämställdhet, sexuell och reproduktion hälsa och rättigheter samt olika former av stöd till partner som drabbats av eller arbetar med hiv och aids.
Diakonias riktlinjer för arbetet med hiv och aids (152 kB)

Memory Phiri i Zambia lever med hiv. Hon har tröttnat på andra människors och myndigheters fördomar och diskriminering av henne och andra som är drabbade av hiv och aids. Hon blev ledare för landets första stöd- och samtalsgrupp för barn och ungdomar som lever med hiv och aids.
– Vi måste göra våra röster hörda. Vi unga människor kan göra skillnad, oavsett om vi är hivpositiva eller inte. TALC hjälper oss att göra skillnad i samhället, säger Memory.

Memory tar sin medicin två gånger om dagen, sju dagar i veckan. Och hon gör det utan skam och skuldkänslor. Genom att vara öppen med sin hivstatus visar hon mod, ansvarstagande och omtanke om sin omgivning. Foto: Markus Marcetic