Internationell humanitär rätt och hälsa

Förutom dödsfall, skador, och fördrivning av miljontals militärer och oskyldiga civila, tillkommer även andra negativa effekter av krig såsom långvariga fysiska och psykiska skador på människor, ökad risk för spridning av smittsamma sjukdomar, fattigdom, undernäring, psykosociala sjukdomar samt ekonomiska och sociala kriser.

Internationell humanitär rätt (IHL) strävar efter att begränsa skador på människor och egendom under krigstid  och för att förhindra situationer där de stridande parterna använder sig av urskillningslöst eller oproportionerligt våld.

Läs mer om internationell humanitär rätt

De centrala delarna i internationell humanitär rätt syftar till att skydda människor som inte längre deltar i stridigheter, och i vissa delar, är dessa regler/konventioner hälsorelaterade och skyddar civilas liv, hälsa, och deras tillgång till hälso-och sjukvård samt sjukvårdsinrättningar och dess tjänster. Den internationella humanitära rätten ger också skydd för sårade, sjuka, skeppsbrutna, krigsfångar och andra personer som berövats sin frihet som ett led i en konflikt.

Läs mer om bestämmelser i internationell humanitär rätt gällande hälso- och sjukvård

Generellt sett regleras staters ansvar för personer under deras jurisdiktion av internationella regler för mänskliga rättigheter.

Läs mer om vem som är ansvarig för att tillhandahålla hälso-och sjukvård enligt internationell humanitär rätt

Särskilt utsatta personer, t.ex. fångar, barn, kvinnor och flyktingar   åtnjuter särskilt skydd enligt internationell humanitär rätt vilket innebär att deras rätt till liv ska respekteras, liksom deras rätt till fysisk och psykisk integritet. Kvinnors och flickors psykologiska, reproduktiva samt allmänna välbefinnande hamnar ofta i riskzonen i krig då avsiktligt könsrelaterat våld och diskriminering förekommer. Detta innebär stora svårigheter när det gäller att garantera kvinnors och flickors skydd samt att säkerställa hälso-och utbildningstjänster som är nödvändiga för familjen och samhällets överlevnad.

Läs mer om genderperspektiv i internationell humanitär rätt

Framför allt ger IHL särskilt skydd till medicinsk egendom och personal vars uppgift är att rädda liv och ge hälso-och sjukvård för både civila och soldater. Dess regler och bestämmelser förpliktigar de stridande parterna
 att under alla omständigheter vidta alla tänkbara åtgärder för att skydda och respektera medicinska uppdrag.

Läs mer om skydd av medicinsk personal och egendom

I de fall där en väpnad konflikt leder till en ockupation av hela eller en del av endera partens territorium förpliktigar den internationella humanitära rätten den ockuperande parten att, så långt möjligt, säkerställa sanitära behov och upprätthålla folkhälsan samt tillhandahålla mat och sjukvård för befolkningen under ockupationen.

Läs mer om hälso- och sjukvård under ockupation

Trots att den internationella humanitära rätten är ett regelverk som syftar till att skydda liv och se till hälsan hos drabbade personer och /eller grupp av människor ger lagverket  inte ett omfattande skydd för alla de tjänster som syftar till att främja, återställa eller upprätthålla individens hälsa.  "Hälsa" definieras som "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart avsaknad av sjukdom eller funktionshinder." Hälso-och sjukvården omfattar inte bara alla de tjänster som är nödvändiga för att bibehålla hälsa utan inkluderar även andra områden och produkter såsom  näring, vattenförsörjning, miljö-hygien-och
levnadsvillkor.

Även mänskliga rättigheter delar denna uppfattning med den internationella humanitära rätten, men trots detta, skiljer sig regelverken väsentligt åt vad gäller möjligheterna att säkerställa sådant skydd. Till skillnad från internationell humanitär rätt skall mänskliga rättigheter tillämpas alltid och är inte begränsade till fredstid, i synnerhet de grundläggande rättigheterna, såsom rätten till liv och förbudet mot slaveri och tortyr – regler som aldrig kan frångås.