|
För att veta att varje krona gör nytta måste vi planera och mäta våra insatser. De processer som Diakonia ger stöd till pågår ofta under många år och sker med många olika aktörer.
Utvecklingssamarbete, eller bistånd som vi ofta kallar det, är ofta avgörande för såväl enskilda människors liv som för hela byar, samhällen och hela länder.
Fem teman utgör grunden
I fokus för Diakonias arbete med att förändra världen står alltid den enskilda människans rätt till ett värdigt liv. Diakonias policy är vårt övergripande styrinstrument. I denna finns bland annat fem teman:
- Mänskliga rättigheter
- Demokratisering
- Jämställdhet
- Social och ekonomisk rättvisa
- Fred och försoning
Landprogram med flera projekt
Diakonias biståndsinsatser är uppdelade i landprogram med övergripande målsättningar för arbetet inom ett land. Inom landprogrammet finns projekt medverkar till måluppfyllelsen. Projekten genomförs av våra samarbetsorganisationer, som vi kallar för partner. De arbetar direkt med den fattiga lokalbefolkningen och deras organisationer, det vill säga de människor som vill förändra sina livsvillkor.
Bred omvärldsanalys kartlägger problemområden
Med utgångspunkt i Diakonias policy görs för varje land en noggrann omvärldsanalys. För att få en så bred och tydlig bild som möjligt av situationen i landet ber vi olika aktörer i samhället att bidra till analysen.
Ur analysen lyfter vi sedan ut och fördjupar de problemområden som bedöms som strategiska och särskilt viktiga. Kriterier för urvalet är bland annat:
- Behov
- Komparativa fördelar för det civila samhället
- Politisk-strukturell betydelse
- Diakonias och partners erfarenheter och kompetens
Följ hela processen genom ett exempel från området "Demokratisering"
För att förtydliga hur Diakonia mäter resultat har vi skapat ett exempel på ett landprograms arbete med Diakonias policytema demokratisering:
Exempel 1: Problemområden:
För att stärka demokratin i ett land skulle problemområden utifrån omvärldsanalysen kunna vara:
- Politiken på lokal och nationell nivå styrs i hög grad av särintressen och tar inte hänsyn till de fattigas behov och vilja.
- Politiker och tjänstemän på kommunal nivå är oerfarna och okunniga i hur och varför det folkliga deltagandet bör stärkas i kommunen.
- De fattiga saknar kunskap om vilka rättigheter lagen ger dem för att utöva inflytande över politiken på lokal och nationell nivå.
- De fattiga saknar kunskap om vilka rättigheter staten är skyldig att uppfylla (till exempel rätt till utbildning och hälsa), liksom verktyg för att utöva dem.
|
Målsättningar formuleras
Utifrån Diakonias omvärldsanalys och de problemområden som identifierats formuleras en eller flera målsättningar och strategier som löser, eller bidrar till att lösa, problemen. Dessa begränsas till ett fåtal, för att Diakonia ska kunna följa upp och mäta dem på ett rimligt sätt.
Målsättningen ska uppnås under programperioden, som ofta är tre år.
Exempel 2: Målsättning
Det förväntade resultatet inom ett landprograms tema för ”demokratisering” skulle kunna vara:
- ”De fattigas organisationer har lyckats utöva inflytande på politiken på lokal och nationell nivå.”
|
Olika typer av indikatorer fyller olika funktioner
Målsättningen bryts ned i så kallade indikatorer: delmål och mätbara förändringar. Genom dem kan vi följa framsteg och eventuella bakslag.
För att kunna mäta och följa upp delar vi upp indikatorerna i tre olika typer.
- Fokus i uppföljning av biståndet har udner många år framför allt legat på aktivitetsindikatorer, eftersom dessa tydligt visar vad pengarna använts till.
- Aktiviteterna säger dock inte tillräckligt om resultatet. Därför arbetar Diakonia sedan några år tillbaka även med resultatindikatorer.
- Effektindikatorerna mäter förändringar som bedöms vara beständiga om projektet avslutas vid tidpunkten för mätningen.
Uppföljning av planerade aktiviteter genomförs med fokus på att följa upp indikatorerna. Vi avläser all information om och kring projekten utifrån dessa indikatorer. Samtidigt har vi en öppenhet inför möjligheten att det kan finnas andra viktiga resultat och effekter som vi inte förutsett då projektet planerades.
Exempel 3: Indikatorer
Vi fortsätter med vårt exempel:
Aktivitetsindikatorer
- Målgruppen har genomgått utbildning i samhällsanalys
- Målgruppen har genomgått utbildning om vilka rättigheter de har och vilka skyldigheter staten har
- Målgruppen har genomgått utbildning om lagar och regelverk som styr möjligheten till politiskt deltagande
- Målgruppen har genomgått utbildning i organisering
- Målgruppen har genomgått utbildning i påverkansstrategier
- Målgruppens organisationer har erhållit tekniskt stöd och rådgivning för att utöva påverkansarbete.
- Kommunala politiker och tjänstemän har genomgått utbildning om betydelsen och potentialen av folkligt deltagande
Resultatindikatorer
Dessa syftar till att fånga upp initiativ som deltagarna i till exempel utbildningar har tagit som konsekvens av dessa, alltså på vilket sätt deltagarna i utbildningarna använt sina nya kunskaper och förmågor:
För Diakonia är detta ett sätt att mäta om insatsen bidrog till att stimulera och möjliggöra deltagarnas egna initiativ att söka förändring och kräva sina rättigheter. Resultatet är ett stärkt civilt samhälle som jobbar för en fördjupad demokrati.
- Redogörelse av nybildade organisationer/kommittéer/etc.
- Redogörelse av redan befintliga organisationer som har utvecklats/formaliserats/växt/etc.
- Redogörelse av förslag/agendor som målgruppens organisationer har tagit fram
- Redogörelse av vilka påverkansinsatser som organisationerna har genomfört med sin agenda
- Redogörelse av beslut som har tagits av stat och kommun med hänsyn till organisationernas förslag
Effektindikatorer
- Redogörelse för antal konsoliderade organisationer (som klarar att mobilisera och utöva påtryckningar utan tekniskt stöd)
- Redogörelse av permanenta förändringar i offentlig lagstiftning, regelverk eller praxis som konsekvens av organisationernas påverkansarbete
|
Hur redovisas ekonomin?
På samma sätt som vi kontrollerar effekten av våra insatser finns det ett strikt kontrollsystem och regelverk för hur biståndspengar hanteras.
Större rapportering vart tredje år
I våra årsrapporter och framför allt de större slutrapporter som görs till Sida vart tredje år sammanställer vi information om resultat från alla projekt med korta redogörelser över konkreta framsteg som har åstadkommits. För att försäkra oss om riktigheten i resultaten vi redovisar låter vi också göra externt utförda utvärderingar.
Viktigt att justera i takt med att verkligheten förändras
Vi följer våra partner genom programperiodens händelseutveckling. Eftersom verkligheten, både inom själva programmen och utanför dem, hela tiden förändras gör vi vid behov förändringar. Ett exempel på en ändrad förutsättning kan vara ett politiskt maktskifte som påverkar programmet på något sätt.
Uppföljningsarbetet utgör också ett lärande utifrån vilket vi hela tiden försöker förbättra våra analyser, strategier och metoder. Detta gör vi i tätt samarbete med våra partner och ibland också med externa konsulter.
|