|
Internationell humanitär rätt utgör en del av folkrätten. Grundläggande kunskap om folkrätt är nödvändigt för att förstå den internationella humanitära rätten. Folkrätten är en kombination av regler och sedvanor vilka styr staters mellanhavanden på alla områden, såsom havsrätten, rymdrätten, handelsrätt, territoriella statsgränser och diplomatiska relationer. Folkrättens källor består av traktaträtt och internationell sedvanerätt. TraktaträttTraktaträtten består av de avtal som stater frivilligt ha ingått genom att skriva under dem. Avtal mellan stater styr deras inbördes relationer. Avtalen kan kallas konventioner, stadgor eller protokoll. De är endast juridiskt bindande när de ratificerats (slutligen undertecknats) av de stater som är parter till överenskommelsen. Traktaträtten grundas i att dessa överenskommelser är bindande i enlighet med rättssatsen "pacta sunt servanda", vilket betyder att avtal ska hållas. De stater som har antagit en konvention är bundna av den och måste följa den. Internationell sedvanerättTill skillnad från traktaträtten, som skapar förpliktelser enbart för parter som undertecknat ett visst avtal, är den internationella sedvanerätten bindande för alla stater oavsett om de undertecknat ett avtal som innehåller regeln i fråga eller inte. Internationell sedvanerätt grundas på långvarigt, konsekvent agerande av de flesta stater i världen. När stater agerar konsekvent i sina interna och internationella relationer under en lång tidsperiod kan agerandet komma att erkännas som gällande lag. Sedvanerätten består av alla skrivna och oskrivna regler som bildar en del av den allmänna internationella uppfattningen om rättvisa. Två kriterierTvå kritierier måste uppfyllas för att en regel ska anses utgöra internationell sedvanerätt. Opinio Juris - Opino Juris är staters åsikt att deras agerande är lagenligt. Det är alltså staterna själva (subjektivt kriterium) som erkänner viss juridisk praxis eller regler såsom juridiskt bindande. Usus - Sedvanerätten bekräftas genom staters agerande (objektivt kriterium) i enlighet med vad som förväntas av dem under internationell praxis. Staters agerande manifesteras genom deras officiella uttalanden och faktiska agerande. Exempel på internationell sedvanerätt är rätten till liv, tortyrförbudet och att civila inte får attackeras. "Jus cogens" – tvingande lagEtt antal regler inom den internationella rätten utgör "jus cogens"-regler, även kallade ”tvingande regler”. Jus cogens är det högsta rättsliga status som regler och principer inom internationell rätt kan erhålla. Jus cogens status anförtros endast de mest fundamentala reglerna inom internationell rätt, vilka har accepterats och erkänts av alla stater och från vilka inga undantag är tillåtna (art 53 Wienkonventionen om traktaträtten). Alla stater är skyldiga att följa jus cogens-regler under alla omständigheter. Brott som erhållit jus cogens-status är ofta särskilt avskyvärda handlingar som anses påverka hela det internationella samfundet, såsom folkmord, slaveri och tortyr.
|
De fyra Genèvekonventionerna från 1949 utgör den internationella humanitära rättens kärna. Konventionerna antogs för att begränsa mänskligt lidande under väpnad konflikt.
|