Här kan du läsa korta sammanfattningar av de projekt som Diakonia under 2012 ger stöd till med hjälp av pengar från Svenska PostkodLotteriet:

AFEM i Kongo

AFEM, Association des Femmes des Médias, arbetar genom kvinnliga journalister och producenter som pratar om kvinnors rättigheter i radio och driver radiolyssnarklubbar.

AFEM utbildar kvinnor på den kongloesiska landsbygden i hur de kan utnyttja radion. De lär kvinnorna att intervjua varandra, diskutera de kränkningar de utsätts för, och hur de kan spela in materialet. Materialet produceras sedan av AFEM’s journalister och sänds i lokala radiostationer.

Idag har AFEM bildat ett dussintals så kallade ”radiolyssnar-klubbar” på landsbygden, ett forum där kvinnor möts regelbundet för att utbilda sig i vilka rättigheter de har och hur de kan använda radion för att sprida denna kunskap.

Organisationen ordnar workshops tillsammans med kvinnor och lokala ledare för att prata om kvinnors rättigheter, traditioner och ledarskap. Via radio försöker projektet att förändra den dominerande kvinnosyn som finns genom att skapa en mer positiv bild av kvinnan.

BAFOPE i Kenya

68 procent av alla dem som drabbas och involveras av våld i Kenya är ungdomar mellan 16 och 25 år. BAFOPE arbetar aktivt med medling och ickevåldsaktioner och har skapat stor respekt bland befolkning och politiker.

Syftet med projektet är att ge utsatta ungdomar en möjlighet att skapa ett hållbart liv. Projektets mål är att överbrygga gapet mellan ungdomar i gymnasieåldern (15-18 år), och det liv som kommer efter.

För att stärka aktiviteterna samarbetar man också med andra intressenter för att mobilisera lokalsamhället, till exempel genom kyrkor eller i samarbete med lokala ledare. BAFOPE arbetar också genom lokala medier för att synliggöra och sprida sitt arbete.

CEPREV i Nicaragua

På flera håll i Centralamerika är våldsamma ungdomsgäng ett allvarligt och komplext problem och Ceprev arbetar med initiativ som verkar mot våld.

Projektet har genomförts de senaste tre åren, och CEPREV har utvecklat en egen våldsförebyggande modell. CEPPREV håller kurser och aktiviteter i olika former för konflikthantering, genus, mötesteknik, nätverkande, ledarskap och måleri.

För att uppnå projektets mål, genomförs kapacitetsstärkande insatser utifrån den våldsförebyggande modell som CEPREV själv har utvecklat. Metoden som modellen är baserad på, fokuserar på att öka deltagarnas självkänsla; ge stöd för att kunna identifiera egna värderingar och potential för förändring; och förvandla negativa ledaregenskaper till positiva.

CEPREV verkar för att förändra attityder kring att även män ses som offer för en dominerande maskulinitet. 

Ungdomsarbetet drivs av en grupp psykologer som åker runt i skolor och arbetar med både elever och lärare. I arbetet ingår också kurser och möten med polisen och kvinnogrupper. Man arbetar också med ”promotores” som är unga ledare som har bearbetat sin egen erfarenhet av våld. De vill visa andra ungdomar att det går att förändra och förbättra sitt eget liv.
Enligt polisen i området har Ceprevs arbete lett till en minskning av ungdomsgängen i området med 50 procent.

Arc en Ciel i Libanon

Det övergripande målet med projektet är att främja en kultur av tolerans bland medborgare, och då speciellt bland unga, från alla delar av Libanon.

Samarbetsorganisationen Arc en Ciel arbetar i projektet ”Youth 4 solidarity” med att stärka fredliga och solidariska värderingar i en situation där de ekonomiska och sociala omständigheterna utgör hinder för att unga ska kunna utvecklas. Målet är även att stärka dialogen mellan unga människor från olika regioner så att känslan av solidaritet och medborgarskap bättre kan utvecklas.

Projektets upplägg är att ge unga människor nödvändiga verktyg för att kunna ta ansvar för sitt eget agerande på ett reflekterat, socialt och personligt sätt och ge dem verktyg för att respektera andra människors värden oavsett religiös tillhörighet eller politisk övertygelse.

ATTOUS i Burkina Faso

Organisationen ATTOUS erbjuder unga kvinnor i Burkina Faso yrkesutbildning inom tekniska områden som mekanik, elektronik och plåtslagning.

Många flickor fullföljer aldrig grundskolan och de flesta av dem har inga andra valmöjligheter än att hjälpa sina mödrar med obetalt hushållsarbete. Dessutom är arbetsgivare ovilliga att erkänna att flickor och kvinnor kan utföra arbete inom tekniska yrken.

Projektet syftar till att stärka flickornas självkänsla och att bryta genusbarriärer. Målet är att erbjuda flickor och unga kvinnor yrkesutbildning inom tekniska områden och att hjälpa dem som har avslutat yrkesutbildningen med redskap för att starta egna aktiviteter. Målet är även att öka medvetenhet bland allmänheten kring denna typ av arbeten.

SARA i Bangladesh

Syftet med projektet är att förbättra livskvalitén, jämställdheten, mänskliga rättigheter, och värdigheten i några fattiga och marginaliserade byar i Bangladesh.

Projektet verkar för att minska byinvånarnas utsatthet och sårbarhet genom att öka deras möjligheter till ekonomisk försörjning och tillgång till social service samt att stärka deras medvetenhet och kunskap om sina medborgerliga rättigheter.
Projektets mål är att minska den manliga dominansen i beslutprocesser, att öka medvetenheten om familjelagstiftningen, hiv/aidsprevention, förbättra hälsa och näring, bidra med katastrofhantering, förebygga klimatförändringar, förbättra livsmedelsförsörjningen; samt bidra till att förbättra demokratiska strukturer.

”När man kommer på en dags besök hos en partner, som SARA, då blir det i regel den stora gruppen man får möta. Det fantastiska vid mitt besök 2011 var att kvinnor och män, äldre och yngre satt tillsammans. Det i sig är ett bevis på vilken förändring SARAs arbetsinsatser lett till. En av de äldre kvinnorna sa just detta att nu kan vi sitta tillsammans och tala om de problem som vi ju har gemensamt. Vi kan också berätta för varandra hur vi upplever arbetet i byn”, säger Rachel Norborg Jerkeby, Diakonia.

Partner i Bangladesh

Målet med projektet är att medvetenheten och respekten för mänskliga rättigheter ökar och att tillgången till ekonomiska resurser och social service förbättras. Målet är också att demokratin stärks och jämställdheten mellan män och kvinnor ökar. 

Projektet syftar till att förbättra levnadsförhållanden, jämställdheten och värdigheten i 209 byar i två av Bangladesh fattigaste distrikt. Projektet riktar sig till grupper och organisationer i de ofta mycket exploaterade och fattiga byarna.  De problem som projektet fokuserar kring är bristande jämställdhet mellan könen, diskriminering av kvinnor, kränkningar av de mänskliga rättigheterna samt en orättvis social och ekonomisk struktur där fattiga får begränsade möjligheter att skapa ett bättre liv.

För att bemöta dessa problem arbetar man med att se till att födelse- och vigselbevis utfärdas eller hittas, att motverka att tidiga äktenskap ingås och att våld mot kvinnor och människohandel förebyggs. Partner arbetar också på flera sätt med att stärka kvinnors inflytande och med att alternativa inkomstkällor etableras.

UHDP i Thailand

Ursprungs- och minoritetsfolken i bergstrakterna i Nordthailand lever ofta fattigt och saknar mänskliga rättigheter som medborgarskap.

Projektet “Upland Holistic Development Project (UHDP) startade 1996 och har som syfte att erbjuda människorna verktyg för att påverka sin situation. Ett annat stort problem som projektet arbetar med är den förlorade tillgången till naturresurser som de har drabbats av.

Målsättningen för projektet är att människor i 21 byar utvecklar en förmåga att själva förvalta de sociala och ekonomiska resurserna på ett effektivt sätt.

De områden som projektet fokuserar kring är:

• lantbruksutveckling
• hälsoarbete
• social rättvisa
• trosbaserat arbete med hälsoutveckling
• småskaligt inkomstgenererande arbete

CALDH i Guatemala

Guatemala är ett av världens våldsammaste länder. 2011 mördades i snitt 17 personer om dagen. En tredjedel av dem var barn och ungdomar. I de allra flesta fallen går mördaren fri. Bara några få procent av morden klaras upp.

Straffrihet har varit ett utbrett problem ända sedan det blodiga inbördeskriget, som rasade 1960-1996. Mäktiga politiska och ekonomiska intressen har lyckats sätta stopp för juridiska processer. För dem som drabbades av våldet under kriget är det viktigt att få upprättelse. Brotten måste utredas och de skyldiga ställas till svars och dömas. Att straffa gamla mördare och grova människorättsförbrytare kan alltså leda till ett mer rättvist samhälle idag, och borgar för att de vidriga brott som begicks under kriget inte upprepas.

Med det här projektet ska likheten inför lagen öka, de som hittills haft mycket begränsad tillgång till rättvisa, ska få hjälp. Bland dem finns framför allt marginaliserade, fattiga mayaindianer som drabbades hårt under kriget.

Projektet drivs av Caldh, en organisation som arbetar med mänskliga rättigheter i Guatemala.

Straffriheten för brott mot mänskliga rättigheter, och i synnerhet folkmord, ska minska genom att enskilda fall följs upp.

De som utsattes för brott eller blev vittnen till grova människorättsbrott under kriget får juridiskt stöd att driva sin sak rättsligt. Det stärker dem som personer och ger dem upprättelse.

Cocomacia och Asociación Orewa i Colombia - Försvar av kvinnors rättigheter

Situationen i regionen Choco i Colombia präglas av en väpnad konflikt, illegala narkotikaodlingar och storskaliga projekt för att utvinna naturresurser i områden där ursprungsfolk och afro-colombianer lever.

Kvinnorna i Choco är dubbelt utsatta för kränkningar, dels i egenskap av kvinnor dels som tillhörande etniska grupper. Projektet vill stärka kvinnornas kapacitet att kräva sina sexuella och reproduktiva rättigheter. Det ska ske genom kollektiva aktioner mot alla former av våld mot kvinnor.

Inom programmet arbetar man även med att stärka kvinnornas politiska deltagande i lokala beslut och att öka deras kunskaper om besittnings- och nyttjanderätt av den mark som deras förfäder har bott på under lång tid.

Programmet samordnas av Cocomacia och Asociación Orewa, som sedan länge är samarbetsorganisationer till Diakonia. De i sin tur samrodnar aktiviteter inom en rad andra organisationer, så att det blir en bred och omfattande satsning.

Projektet arbetar bland annat med utbildning i mänskliga, sociala, politiska och kulturella rättigheter samt SRHR-frågor (sexuell och reproduktiv hälsa) för att öka kvinnornas kunskap och deltagande i de sociala och politiska processerna, samt tillgång till stöd när de utsätts för kränkningar.

Som mål för projektet vill man bland annat att kvinnorna från 33 olika etniska organisationer i Choco ska delta aktivt i försvaret av sina individuella och kollektiva rättigheter.

De arbetar framöver även med att påverka politiken kring försvar av rättigheter och de når framgångar i det juridiska erkännandet av sina individuella och kollektiva rättigheter.

CODEHUPY och Tierra Viva i Paraguay –Ursprungsfolks och bönders rätt till mark

I Paraguay är ursprungsfolk och bönder beroende av att ha tillgång till ett eget geografiskt territorium för att kunna leva under värdiga förhållanden. Organisationerna Tierra Viva och CODEHUPY ger juridisk hjälp till organisationer som arbetar med ursprungsfolks och bönders rätt att få tillbaka den mark de traditionellt bebott och nyttjat.

Genom att få tillbaka marken där de kan odla kan de skaffa sig egna inkomster och ta sig ur fattigdom. Projektets syfte är att stödja ursprungsfolks och bönders kamp för att försvara denna besittnings- och nyttjanderätt. Särskilt fokus ligger på utsatta gruppers situation: kvinnor, barn och äldre.

Projektet stärker organisationerna som arbetar för ursprungsfolk, bönder och andra utsatta grupper för att de ska kunna driva sina krav och försvara sina rättigheter. Man komemr bland annat att följa 20 fall där grupper från ursprungsfolk driver krav gällande sina markrättigheter och ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Man kommer även att genomföra 45 rättegångsförhandlingar för att driva och försvara ursprungsfolks och bönders lagstadgade rättigheter.

Ett mål är att 80 procent av ungdomarna bland ursprungsfolken har deltagit i kurserna och har ökat sin förmåga att formulera sig politiskt, tekniskt och juridiskt kring kraven på sina markrättigheter. De har också lärt sig att bedriva ett konstruktivt påverkansarbete för att få igenom sina krav.