Diakonia - Människor som förändrar världen
Inför EU-parlamentets omröstning om land för landrapportering. Foto: Transparency International

EU-parlamentet röstar för offentlig land för landrapportering

Den 4 juli röstade Europaparlamentet för ett införande av offentlig land för landrapportering för alla multinationella företag med verksamhet inom EU. Det var ett viktigt ställningstagande för öppenhet med syftet att motverka skatteflykt. Men förslaget som antogs var en kompromiss och innehåller ett möjligt kryphål.

2017-09-13

Bakgrund

Diskussionen om offentlig land för landrapportering som ett viktigt verktyg för att stoppa skatteflykt har pågått ett par år inom EU och OECD. Sådan rapportering har redan införts inom OECD (BEPS), men hittills har den inte varit offentlig.

I april förra året lade EU-kommissionen fram ett förslag om att alla stora multinationella företag, med verksamhet inom EU, öppet ska redovisa vilka skatter de betalar och vilka vinster de gör i de länder de är verksamma.

Förslaget var dock näst intill verkningslöst eftersom det enbart skulle gälla företagens verksamhet inom EU samt i så kallade skatteparadis. Med andra ord uteslöt förslaget all verksamhet som företagen bedriver i utvecklingsländer — som också är de länder som drabbas hårdast av skatteflykten. Företagen skulle därmed kunna fortsätta att dölja sina vinster med denna ”tårtbitsredovisning”.

En kompromiss med plus och minus

Flera EU-parlamentariker har fortsatt att driva frågan, samtidigt som det också har funnits motstånd mot offentlig land för landredovisning för multinationella företag. Det förslaget som röstades igenom i somras är därför en kompromiss.

Positivt är att parlamentet går längre än EU-kommissionen. Parlamentet röstade nämlingen igenom att multinationella företag offentligt ska rapportera vilken verksamhet de bedriver i alla länder de är verksamma i. Även medborgare i utvecklingsländer skulle då få tillgång till information om vilken verksamhet företagen bedriver i sina respektive länder. 

Rapporteringen kan därmed ge en helhetsbild av företagens verksamhet, och EU-parlamentet har föreslagit att informationen ska göras tillgänglig i ett centralt register som alla kan använda.

Negativt är att ett möjligt kryphål infördes. Företagen kan enligt EU-parlamentets förslag få slippa rapporteringskravet om informationen bedöms vara ”kommersiellt känslig”. Det finns heller ingen tidsbegränsning för hur länge undantaget kan komma att gälla. Hur denna formulering kommer att omsättas i praktiken är i nuläget oklart.

Tyvärr föreslår EU-parlamentet, liksom EU-kommissionen tidigare gjort, att enbart de företag med en årlig omsättning på minst 750 miljoner euro ska omfattas av rapporteringen. Civila samhällets förslag, som också fått stöd av flera EU-parlamentariker, var att istället sätta nivån på 40 miljoner euro. Det är i linje med hur ett ”stort företag” definieras i andra EU-direktiv.

Ett steg framåt — men var står Sverige?

EU-parlamentets förslag till en offentlig land för landrapportering är trots svagheter ett steg framåt när det gäller åtgärder för att bekämpa skatteflykt.

Nästa steg är att de tre parterna — EU-parlamentet, EU-kommissionen och EU:s medlemsländer — inleder så kallade trialogföhandlingar i syfte att komma överens. I denna process är det viktigt att medlemsländerna inte ytterligare urholkar det förslag som EU-parlamentet nu enats om. 

Det är ännu oklart vad medlemsländerna tycker. Var står Sverige? Kommer Sverige, som tidigare inte gett sitt stöd till offentlig land för landrapportering, att blockera eller driva på i denna process?

Vad innebär undantaget?

Kommande process bör även klargöra vad undantaget från rapporteringskravet innebär, så att det inte missbrukas av företag som av olika skäl vill dölja sina vinster för att kunna smita från skatten.