Diakonia - Människor som förändrar världen
José Isabel Morales, eller Chabelo som han kallas, efterfrigivningen i oktober 2015. Då hade han suttit oskyldig fängslad i över sju år. Foto: Daniel Ogalde José Isabel Morales, eller Chabelo som han kallas, efterfrigivningen i oktober 2015. Då hade han suttit oskyldig fängslad i över sju år. Foto: Daniel Ogalde

Så farligt är det att stå upp för mänskliga rättigheter

De tog hans mark, mördade hans grannar, slängde honom i fängelse – men efter att ha suttit fängslad i flera år är José Isabel Morales, eller Chabelo som han kallas, fri igen. Fallet Chabelo har blivit symboliskt för den allt farligare kamp för mänskliga rättigheter och yttrande frihet som pågår i Honduras. 

2016-02-17 Ansvarig: Victoria Gillberg

- Jag spelade fotboll med några kamrater när jag fick reda på att en bekant blivit skadad i sammandrabbningar med en av markägarnas privata säkerhetsstyrkor. När jag kom till platsen så var det fullt med folk. Jag försökte givetvis hjälpa de skadade och det var då en journalist tog en bild på mig som hamnade på förstasidan i tidningen, berättar Chabelo.

En bild som skulle få ödesdigra konsekvenser. Elva personer dog den dagen i Chabelos hemby. Och bilden som journalisten tog var orsaken till att han den 17:e oktober 2008 blev arresterad och anklagade för de elva fall av mord, mordförsök och mordbrand.. I fyra år satt han fängslad innan han fick sin första dom - tjugo års fängelse.

- Bara det att José satt i fängelse under så lång tid innan rättegång, vad som egentligen är fyra gånger mer än lagligt, visar att det här fallet har hanterats på ett undermåligt sätt som ett tydligt exempel på maktmissbruk, menar Dunia.

Även den andra domen resulterade i flera års fängelse för Chabelo men nyligen kom så den tredje och sista domen, ett frikännande där högsta domstolen underkände de tidigare domarna.

Ett symboliskt fall

Bakgrunden till brotten som skedde i byn där Chabelo levde är diskussionen kring rätten till mark. De senaste årtiondena har rätten till jord skapat stora konflikter i Honduras. En priviligierad minoritet har använt sig av ett korrupt system för att med våld förtrycka en fattig majoritet. Fallet med jordbrukaren "Chabelo" eller José Isabel Morales som han heter, är ett tydligt exempel på just detta.

År 2000 deklarerade den honduranska staten att den mark som illegalt sålts till privata markägare under 80- och 90-talen, däribland den som Chabelo och hans familj idag har byggt sitt hem på, tillhörde allmänheten och skulle återbördas. I maj månad samma år överlämnade de marken till drygt 700 jordbrukarfamiljer, däribland Chabelo. Men trots att de som köpt marken under 80- och 90-talet ersatts för sin förlorade egendom har de fortsatt att ockupera dessa territorier illegalt och familjerna som fått tillbaka sin mark har fått utstå konstanta hot, trakasserier och våld.

- Staten har inte tagit sitt ansvar. Man har inte gjort någonting för att avhysa dessa illegala markägare istället har resultatet blivit våldsamma konfrontationer där polisen och militären deltagit i övergrepp mot jordbrukarna, säger Dunia A Pèrez Rodríguez, en av juristerna på ERIC y Radio Progreso, Diakonias samarbetsorganisationer, och två av Honduras främsta människorättsorganisationer.

Kampen blir allt farligare

Båda organisationerna har varit engagerade i fallet Chabelo. I 59 år har de fört denna kamp i ett land där våld och korruption tillhör vardag. Mellan 2002 och 2014 mördades 111 människorättsförsvarare i Honduras, tolv av dem under 2014.

- Som människorättsförsvarare i ett av världens farligaste länder lever vi under konstant hot, säger Dunia A Pèrez Rodríguez.

På ERIC och Radio Progreso samarbetar de med flera andra organisationer för att erbjuda rådgivning i juridik och kommunikation. Samtidigt arbetar de med att föra statistik och synliggöra de övergrepp som begås i Honduras.

- De har försökt göra Chabelo till ett exempel för att skrämma alla de jordbrukare som kämpar för sina rättigheter i Honduras. Över 200 000 familjer äger inte en kvadratmeter land medan ett fåtal har skott sig på den korruption som kväver utvecklingen i landet. Förutom Chabelo så står drygt 5000 andra jordbrukare inför rätta för att ha krävt och uttövat sina rättigheter, berättar Dunia.

Stödet från Diakonia har på många sätt varit avgörande för ERIC y Radio Progresos arbete. Ett arbete som otvivelaktigt kommer att fortsätta med större intensitet de närmaste åren.

"Vi behöver drastiska förändringar i vårt rättssytem med bättre intern kontroll och översyn. Samtidigt behöver staten ta sitt ansvar när det kommer till de jordreformer som genomförts i landet. Även om just Chabelo nu friats så tvivlar vi på att han kan andas ut.

Text: Daniel Ogalde