Diakonia - Människor som förändrar världen
Jag skulle vilja att regeringarna i Europa, även i Sverige, förstår att när pengar från biståndet används för andra syften, till exempel flyktingmottagning, då drabbas de allra fattigaste och mest utsatta. Till exempel flyktingarna från Syrien som nu finns i Libanon och inte har möjlighet att ta sig till Europa.

"Jag kan inte bara titta på när människor lider"

Det sprakar om Sonia Ilias, programansvarig på Diakonias kontor i Libanons huvudstad Beirut. Man undrar var hon får all energi ifrån. Och varifrån hon får sitt outtröttliga engagemang. 

2016-04-04 Ansvarig: Lena Hansson

- Jag är en produkt av så många krig. Jag har sett så mycket att jag inte bara kan sitta vid sidan av och titta på när människor lider, säger hon.

Sonia föddes i Erbil i norra Irak 1982. Då rasade kriget mellan Iran och Irak. 1990 kom Kuwaitkriget. 1994 bröt inbördeskriget mellan olika kurdiska grupper ut i området där Sonia bodde. Hon var då elva år. Kriget splittrade många kurdiska familjer och pågick till 1998. År 2003 anföll USA Irak och Irakkriget pågick till 2011.

Besvikelse 

- Sedan var det blockaden. Mina föräldrar gjorde allt för att vi inte skulle svälta. Men som barn minns jag hur besviken jag var när jag köpte chokladbiten Mars, och upptäckte att de på fabriken hade bytt ut chokladen mot en massa gjord av dadlar. Det fanns ju ingen choklad att få tag på.

Under uppväxten bodde Sonia bredvid polisstationen och när någon dog i kriget fördes kropparna dit.

- Så fort det kommit någon död så sprang alla dit för att kolla. Även vi barn.
Alla påverkades av det där. Sonias mamma slutade till exempel laga vissa maträtter, för hon tyckte att varje gång hon lagade det ena eller det andra kom ambulansen med en stupad soldat.

Vill förändra världen

- Det är så lätt att titta bort när man ser jobbiga saker. Men jag vill inte göra det, säger hon.
Hon vill stå kvar och hjälpa till. Hon vill förändra världen.

- Hur mycket man känner med andra människor har mycket med uppfostran och uppväxt att göra, tror hon. Min pappa hade starkt inflytande. Han fick oss att tro på att vi som individer kan förändra.

Och hon tycker att hon dagligen ser bevis på att det är sant.
- När man berör individer i deras liv då kan man göra stora saker, säger hon.
Hon nämner de små barnen Lian, 4, och Judy, 5, som vi träffade i ett flyktingläger någon dag tidigare.
- Bara genom att leka med dem, att ge dem uppmärksamhet och hopp, planterade vi ett litet frö som de bär med sig och som de kan föra vidare till andra. Det behöver inte vara märkvärdigare än så.

Värderingar viktiga

Sonia började jobba för Diakonia för ett par år sedan.
- Jag tycker om Diakonias värderingar och att de faktiskt betyder något i det dagliga arbetet. Det är inte bara något vi säger, utan något vi lever upp till. Och det är viktigt.
- För Diakonia är det verklig förändring som gäller. Man fastnar inte i rutiner och byråkrati, utan det är resultat som räknas, att vi faktiskt når de som verkligen behöver hjälp.

Två miljoner flyktingar

I Libanon finns nu två miljoner flyktingar från Syrien. Av dem är palestinierna de allra mest utsatta. Men till antalet är palestinierna ”bara” 50 000.
- Ibland får jag frågan ”Varför jobbar ni med dem? De är ju så få.” Men vår filosofi är att en rättighet är en rättighet. Vi går inte efter siffror. Vi hjälper de mest utsatta, de mest marginaliserade människorna, de fattigaste av de fattiga och de svagaste av de svaga, oavsett hur få de är, säger Sonia.