Diakonia - Människor som förändrar världen
John var nära att dö av HIV. Men med rätt vård så återvände livet. Idag pratar han öppet om sjukdomen.

Victoriasjön: Att leva med HIV betyder inte längre att dö

I februari 2013 blev John Oluoch plötsligt mycket sjuk. På sjukhus fick han diagnosen HIV och med detta tunga besked återvände han hem. Där blev han snabbt allt sämre och många i hans närmaste familj övergav honom. De såg honom som redan död. Men idag är jobbar han igen och livet har återvänt, tack vare en snabb och engagerad insats av Wycliffe Kidera som är aktiv inom Diakonia program Lake Victoria Rights, som arbetar för försörjning och rättigheter för människor som lever vid Victoriasjön.

2014-04-04 Ansvarig: Caroline Kogi

Levde i ett chocktillstånd

- Efter att ha fått diagnosen HIV återvände jag hem i ett chocktillstånd. Hur kunde jag ha drabbats av detta? Jag ville bara förneka allt, och försökte inte få tag på några antiretrovirala läkemedel eller någon behandling, berättar John Oluoch. 

Övergiven av familjen

John, som bor i samhället Nyakweri på ön Mfangano Island, blev snabbt sämre och när hans två fruar (månggifte är en del av traditionen) fick reda på att han hade HIV övergav de honom:

- Min första fru  lämnade hemmet och tog med sig alla saker och den andra, som jag har tre barn med, övergav mig också. De var så säkra på att jag skulle dö, berättar John. 

I mars 2013 var han så dålig att han varken kunde stå på sina ben eller äta. Han fördes till sin mammas hus för att få dö där. Då kom en av hans äldre bröder på besök: 

- Det som hände då chockade mig oerhört. Min bror sa rakt upp och ner att han inte kunde investera några av sina pengar i vård eller läkemedel till en person som redan var död. För honom var mitt tillstånd sådant att jag var bortom räddning, berättar John. 

Hjälp av den lokala eldsjälen Wycliffe Kidera

Som tur var kom en annan av Johns bröder, Augo, på besök. Han kontaktade Wycliffe Kidera som är ordförande i Mfangano Island Paralegal Network, som ingår i Diakonias program Lake Victoria Rights. Wycliffe kom på besök och tog sedan med sig John till en hälsoklinik. Där fick han omedelbart intravenöst dropp och blev inlagd. 

- Den kvällen kom Wycliffe med mat till mig och han stannade hela natten vid min sida. På morgonen ringde han sin fru som kom med frukost. 

Hälsokliniken är obemannad och mat ingår inte i vården, det måste anhöriga eller vänner ordna till patienterna.

Med rätt vård återvände livet

- På eftermiddagen måtte jag oändligt mycket bättre. Jag fick med mig mediciner och skrevs ut. Men innan jag lämnade kliniken såg Wycliffe till att jag blev inskriven i ett gratisprogram för medicinsk vård till HIV-drabbade, och han betalade räkningen för min vård på kliniken. Sedan fick jag följa med hem till honom där jag fick mat och sedan hyrde han en motorcykel för att föra mig hem igen. 

De kommande veckorna följde Wycliffe med John på hans veckobesök på kliniken och såg till att han fick mediciner och mat. 

- Det är tack vare honom jag kan gå igen! I maj 2013 var jag så frisk att jag kunde ge mig ut och fiska igen och nu har jag börjat odla också, berättar John. 

Idag har Johns andra fru och de tre barnen återvänt hem. Frun är också HIV-positiv och deltar även hon numera i ett vårdprogram. 

John förundras över att en för honom okänd person engagerade sig så mycket och räddade hans liv. Han själv och hans familj hade ingen kunskap om hur en person med HIV kan behandlas och inte heller om att man som drabbad har rätt till vård. Att ha drabbats av HIV var ett stigma. Men eldsjälen Wycliffe var inte rädd för att prata om sjukdomen och han visste dessutom att det fanns vård.