Diakonia - Människor som förändrar världen

Frågor och svar om skatteflykt

Här har vi samlat några vanliga frågor om skatteflykt och Diakonias svar på dessa:

2014-03-03 Ansvarig: Penny Davies

Frågor och svar om skatteflykt

Vilka åtgärder anser Diakonia krävs för att bekämpa skatteflykt?

- Automatiskt och öppet informationsutbyte mellan länder: Länder bör upprätta ett system med öppet och automatiskt informationsutbyte kring skatt på global nivå. Ett globalt system måste utformas på ett sätt så att utvecklingsländer kan dra fördel av det. Det system som finns idag, som bygger på bilaterala avtal och informationsutbyte på begäran, är resurskrävande och missgynnar utvecklingsländer.

- Land-för-land-rapportering för multinationella företag: Multinationella företag bör åläggas att redovisa vinster, skatter, kostnader etc. i varje land de har verksamhet i. Idag behöver multinationella företag endast göra en sammanslagen global koncernredovisning vilket försvårar möjligheter att se vilka vinster som görs var, och vilka skatter företagen bör betala.

- Offentliga register över företags verkliga förmånstagare: Länder bör upprätta offentliga register över de verkliga förmånstagarna (så kallat beneficial ownership) av företag. Detta skulle underlätta att kunna spåra och sätta stopp för skatteflykten. Idag kan individer och företag som ägnar sig åt skatteflykt till exempel gömma sig bakom anonyma skalbolag.

- Stöd till utvecklingsländer att driva in skatter: Utvecklingsländer behöver ha lagar och system på plats som motverkar skatteflykt och korruption. Skatteverk och andra myndigheter behöver också resurser för att kunna följa upp lagstiftningen. Biståndsgivare bör ge det stöd som behövs till utvecklingsländer att upprätta fungerande system för att kunna driva in skatter.

- Stöd till civila samhället: Civilsamhället i utvecklingsländer spelar en viktig roll i kampen mot skatteflykt genom att utkräva ansvar av politiker och företag. Biståndsgivare bör ge stöd till organisationer för att de ska kunna agera som "watch-dogs" i samhället.

- Säkra utvecklingsländers deltagande i globala processer om skatt: De processer som diskuterar och fattar beslut för att bekämpa skatteflykt på global nivå måste inkludera utvecklingsländer.

Vilka åtgärder har vidtagits för att bekämpa skatteflykt?

Skatteflykt diskuteras i många olika internationella fora inklusive EU, OECD, FN, G20 etc. Arbetet med att bekämpa skatteflykt tog fart i och med den globala finanskrisen 2008 som belyste problemen med bristande öppenhet i den finansiella sektorn.

Inom EU har beslut fattats om land-för-land-rapportering för den finansiella sektorn, inklusive banker (träder i kraft 2015) och i begränsad form för skogs- och utvinningsindustrin. I rådsslutsatserna från i maj 2013 tog EU även upp möjligheten att introducera sådan rapportering för stora företag i alla sektorer, men detta har EU ännu inte levt upp till. Diskussioner pågår (februari 2014) inom EU om att upprätta register över de verkliga förmånstagarna av företag som del av översynen av EUs att penningtvättsdirektiv.

Sveriges regering har i 2012-års skrivelse till riksdagen om genomförandet av Sveriges Politik för Global Utveckling (PGU) framfört att åtgärder mot skatteflykt är viktiga för att fattiga länder ska kunna öka sina egna inkomster för att bekämpa fattigdom. Sverige har dock inte varit pådrivande i internationella diskussioner kring skatt och utveckling däribland land-för-land-rapportering. Sveriges regering bör omsätta retoriken i handling och driva en mer ambitiös politik för att leva upp till målsättningarna i PGU.

Vad är skattflykt?

Skatteflykt innebär att företag och individer på olika sätt undviker att betala skatt. Detta drabbar framförallt utvecklingsländer som står inför stora utmaningar vad gäller att bekämpa fattigdom, men det påverkar även rika länder negativt i form av uteblivna skatteintäkter. Företag kan använda sig av både olagliga metoder och laglig skatteplanering för att komma undan skatt. Ibland är gränsen mellan vad som är lagligt och olagligt hårfin.

År 2011 förlorade utvecklingsländer 946.7 miljarder USD på grund av så kallad olovlig kapitalflykt, en ökning på 13,7 procent jämfört med 2010.  Mer än hälften av kapitalflykten beror på företags skatteflykt i samband med handel. Det innebär att utvecklingsländer sammantaget förlorar mycket mer genom skatteflykt än vad de får i bistånd.

Utvecklingsländer förlorar ca 160 miljarder dollar varje år i form av uteblivna skatteintäkter på grund av två sätt som företag undviker skatt på: falska fakturor och så kallad manipulerad internprissättning, det vill säga att varor och tjänster inom en företagskoncern säljs till konstgjort höga eller låga priser för att minimera skatt.  

Skatteflykt berövar utvecklingsländer på inkomster som behövs för att minska biståndsberoendet och försvårar för dessa länder att mobilisera egna resurser för fattigdomsbekämpning.  

Hur går skatteflykt till?

Företags skatteflykt i samband med handel kan ske både inom en koncern och mellan fristående företag. Två vanliga sätt är:
1: Genom falska fakturor när fristående företag fakturerar varandra och ger varor eller tjänster ett falskt pris för att undvika skatt.
2: Genom manipulerad prissättning inom multinationella företag, dvs. att varor och tjänster inom en företagskoncern säljs till konstgjort höga eller låga priser för att minimera skatt.

Ett exempel på manipulerad internprissättning: Ett företag exporterar en vara från ett utvecklingsland till ett land med låg bolagsskatt för ett pris som är mindre än vad varan egentligen är värd. Det innebär att företaget uppvisar en mindre vinst i exportlandet och betalar därmed mindre skatt, än om varans riktiga värde angetts. Varan kan sedan säljas till dess riktiga värde, det vill säga det ger företaget en vinst men företaget betalar skatt i ett land med låg bolagsskatt.

Eller omvänt så kan ett dotterbolag inom en koncern betala ett högre pris på sina köp av varor (till exempel utrustning som de behöver) som de för in i ett utvecklingsland. Genom att de då har högre kostnader i utvecklingslandet betalar de mindre skatt där. Samtidigt blir intäkterna och därmed vinsterna högre där beskattningen är lägre, exempelvis i ett skatteparadis.

Varför är bristande öppenhet ett problem? 

Skatteflykt underlättas av bristande insyn i företagens verksamheter och av den sekretess skatteparadisen erbjuder. En ökad öppenhet i företagens redovisningar skulle ge bättre möjligheter för myndigheter och andra att se om företag betalar den skatt de bör.

Ett problem är att idag behöver multinationella företag bara göra en enda sammanslagen global årsredovisning. Om de istället ålades att redovisa sin verksamhet i varje land där de är verksamma, till exempel vinster, kostnader och skatter, så skulle det gå att bedöma om företagen betalar en rimlig skatt i relation till verksamheten.

Ett annat problem är att företag och individer som ägnar sig åt skatteflykt och korruption oftast registrerar ett företag i skatteparadis under ett annat namn dit de flyttar pengarna. Det gör det svårt att följa var pengarna går och vem som i slutändan gynnas. Ökad öppenhet i form av offentliga register över de verkliga ägarna/förmånstagarna till företag, stiftelser och truster skulle göra det möjligt att spåra och förhindra skatteflykt.

En undersökning gjord av Swedwatch på uppdrag av Diakonia (2013) visar att Zambia förlorat 61 miljarder SEK under tio år och att en stor del av detta beror på skatteplanering av multinationella bolag. Rapporten analyserar fyra stora svenska företags verksamhet i Zambia (Ericsson, Atlas Copco, Sandvik och SKF). Swedwatch har inte kunnat finna att något av bolagen gör sig skyldig till oetisk eller olaglig skatteflykt.  Samtidigt visar rapporten att trots att företagen har verksamhet i Zambia så finns det ingen information om verksamheten i bolagens årsredovisningar. Inget av bolagen uppger siffror över vinst och skattebetalningar i landet.

För mer information läs rapporten Skattjakten Var skattar företag med verksamhet i utvecklingsländer? 

Vad är ett skatteparadis?

Det finns olika definitioner av skatteparadis, vilket är en utmaning i det globala arbetet för att stoppa skatteflykt. Diakonia använder sig av följande definition: Ett skatteparadis är ett land eller geografiskt territorium som karaktäriseras av att det tillhandahåller en eller flera av följande tjänster:
- Låga eller inga skatter på kapital och inkomster.
- Lagstiftning som gör det möjligt att hemlighålla ägare och de som drar nytta av företag, stiftelser och bankkonton.
- Inga krav på ekonomiskt innehåll i de transaktioner som registreras i området.
- Total åtskillnad mellan skattereglerna för inhemsk verksamhet och de regler som gäller för dem som inte bor i landet/området för att uppmuntra att vinster och inkomster flyttas dit från andra länder. 

Finns det inte en risk med att tvinga företagen att öppet redovisa så stora delar av sina transaktioner, på grund av de företagshemligheter som då kan avslöjas?

Det handlar inte om att avslöja företagshemligheter utan om att företagen öppet ska redovisa grundläggande information om sin verksamhet. Det finns företag som tycker att denna typ av redovisning är dålig, men det finns också de som tycker den är bra. Dagens system missgynnar de företag som faktiskt sköter sig och betalar sin skatt. Det blir en negativ konkurrens för dem vilket är orimligt. 

Borde vi inte fokusera på våra egna problem i Europa i dessa svåra ekonomiska tider, snarare än att engagera oss i utvecklingsländer? 

De skattereformer vi föreslår är globala vilket innebär att de skulle hjälpa både europeiska länder och utvecklingsländer. Oavsett var i världen vi befinner oss är skattefusk skadligt för nationella ekonomier. Exempelvis har Storbritanniens skattemyndighet uppskattat att de förlorar runt 35 miljarder euro varje år på grund av skattefusket.  Dessutom är det viktigt att understryka att det är människor som lever i fattigdom som drabbas värst av skattefusk eftersom de i högre grad är beroende av den offentliga sektorn. 

Om företagen tvingas betala mer skatt, kommer det inte leda till att de flyttar sina investeringar? 

Vi kämpar för en global lösning och för åtgärder som alla företag och regeringar i alla länder måste följa. På så sätt skulle det bli omöjligt för multinationella företag att dölja sina vinster.

Forskning visar att just skattesatsen i ett land inte är avgörande för om företag väljer att investera i landet eller inte. Företagsundersökningar visar att utländska investerare snarare söker efter god infrastruktur, välutbildad arbetskraft och god samhällsstyrning.

Företagen kommer alltid att hitta sätt att komma undan skatt. Du stänger ett kryphål och de hittar ett annat. Så vad är poängen?

Vissa multinationella företag och enskilda personer kommer alltid försöka kringgå skatt. I vilket fall som helst så bör regelverk göra det så svårt som möjligt för dem att komma undan med det.

Vi måste övertala företag att oansvarig skattepraxis kommer att skada företagens rykte, vilket innebär en risk för företagen. Hur företag hanterar skatt och skatteplanering borde ingå som en central del av företagens riktlinjer för samhällsansvar (så kallade Corporate Social Responsibility eller Corporate Responsibility).

Många metoder för att kringgå skatt är helt lagliga. Vem kan då klandra någon för att inte betala skatt?

Om ingen betalade skatt, skulle det inte finnas några offentliga medel att investera i utbildning, vård, rättsväsende, transporter etc. Vi håller därför med statsminister Fredrik Reinfeldt om att företag har skyldigheter gentemot samhället:

”Dessa företag ber om en hel del investeringar i infrastruktur, i forskning och utveckling. De vill ha välutbildad arbetskraft. Tja...betala er skatt. Då har vi råd med alla dessa investeringar." 

Om regeringarna i fattiga länder får mer skatteintäkter, kommer inte korrupta politiker bara slösa bort dessa pengar? 

Att stater är korrupta och försnillar skattemedel är förstås inte bra. Därför arbetar Diakonia och andra organisationer för mer öppenhet och ansvarsutkrävande av makthavare. Om företagen öppet redovisar sina betalningar till stater så kan sedan media och civilsamhället följa pengarna och granska hur staten använder skatteintäkter, samt påverka politiker att använda skatteintäkterna för att minska fattigdomen och bygga bättre samhällen.

Forskning har visat att ju mer skatt afrikanska länder får in, desto bättre kapacitet har de att uppfylla de uppsatta Millenniemålen. Självklart är det inte endast utvecklingsländers regeringar som är inblandade i korruption. När det rör sig om stora summor pengar har stora företag ofta gjort sig skyldiga till att muta politiker, tjänstemän och banker för att utforma system som gynnar företagen.

Siffror visar att företags skatteflykt står för mycket större del av den så kallade olovliga kapitalflykten från utvecklingsländer jämfört med korruption, drygt 60 procent jämfört med ca 5 procent. Självfallet är det viktigt att bekämpa korruption såväl som skatteflykt, och ökad öppenhet kan råda bukt med båda problemen. 

I många fattiga länder betalar utländska företag till en social fond för att bidra till fattigdomsbekämpning i landet. Är inte det bättre än att betala skatt?

Sociala fonder genererar ofta kortsiktiga förmåner till en specifik grupp av människor (till exempel samhällen i närheten av en gruva eller en fabrik). Beskattning däremot, ger regeringar en hållbar inkomstkälla som de kan använda för att tillhandahålla tjänster för alla medborgare. I sociala fonder finns inte samma ansvarsskyldighet som inom tjänster som tillhandahålls av regeringar. Det beror på att regeringar är ansvariga inför sina medborgare, medan företag huvudsakligen svarar för sina aktieägare.

Har skattemyndigheter i fattiga länder tillräckligt med kapacitet att dra nytta av större öppenhet och därmed driva in skatter? 

Bristande kapacitet är ett stort problem för skattemyndigheter i utvecklingsländer. Av den anledningen uppmanar frivilligorganisationer biståndsgivare att öka stöd till skattemyndigheter i utvecklingsländer. Men de mest genomarbetade och välfinansierade program för kapacitetsuppbyggnad kommer att misslyckas om skattemyndigheterna inte har den information som behövs för att överhuvudtaget upptäcka skattefusk.