Diakonia - Människor som förändrar världen

Klimatfinansiering: Just copy and paste

I rapporten Just copy and paste berättar vi om tre framgångsrika projekt i Sri Lanka. Anpassningsprojekten har minskat människors sårbarhet inför klimatförändringarna. Rapporten visar på möjligheterna med och behovet av finansiering, så att människor i fattiga länder kan anpassa sig till de nya förutsättningar som ett förändrat klimat innebär.

2015-05-05 Ansvarig: Petter Lydén

Lyckade projekt för anpassning till klimatförändringarna

Rapporten bygger på en studie av Diakonias samarbetsorganisation ICES i Sri Lanka. Den visar att större skördar kan uppnås med nya odlingsmetoder, att saltvattenintrång kan förhindras genom vallar längs kusterna samt att varningssystem och bättre byggmetoder kan minska förödelsen vid jordskred.

Klimatet - en ödesfråga

Klimatet är vår tids ödesfråga. Extrema väder som stormar, torka och översvämningar blir allt vanligare. Värst drabbas de som idag redan lever i utsatthet och fattigdom.

Ett av de länder som lider hårt av klimatförändringarna är Sri Lanka. Samhällen längs kusterna drabbas av svåra översvämningar, salt havsvatten tränger ner i färskvattensystem och skördarna slår fel när temperaturen stiger och regnen blir oberäkneliga. Dessutom förstör jordskred infrastruktur och samhällsutveckling.

Lazarus Thamel är bonde i Sri Lanka. Han vet vad klimatförändringarna innebär. Regnen är oberäkneliga och skördarna slår fel.

De lyckade projekten kan mångfaldigas

Rapporten ”Just copy and paste” visar att de lyckade projekten i Sri Lanka kan mångfaldigas med nya pengar från de rika länderna. Den visar också att insatserna behöver samordnas så att klimatfinansieringen stärker biståndet och bidrar till samhällsutveckling.

Dags att leva upp till löften om klimatfinansiering

Klimatfinansieringen måste vara tillgänglig för dem som verkligen behöver den, de mest utsatta. För dem är läget akut. Behoven och åtgärderna för anpassning till klimatförändringar är välkända och det är inte försvarbart att till exempel pengarna till FN:s Gröna fonden dröjer.

Många fler projekt av samma slag skulle kunna genomföras runt om i världen om löftet om klimatfinansiering infrias.

I Köpenhamnsfördraget från 2009 lovade de rika länderna att från och med 2020 betala 100 miljarder dollar per år för att minska utsläppen och finansiera anpassning i drabbade områden. Beloppet ska trappas upp successivt och pengarna fördelas bland annat genom FN:s Gröna klimatfond.

Men hittills har nästan inga pengar alls utöver det budgeterade biståndet betalats ut. Detta trots att det är vi i den rika delen av världen som orsakar klimatförändringarna, och som har de resurser och kunskaper som krävs för att människor ska kunna anpassa sig till det förändrade klimatet. Även Sverige tar sin största del av klimatfinansieringen från biståndet.