Diakonia - Människor som förändrar världen

Rapport om feministiska utrikespolitiken

I rapporten "Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik?" analyserar tolv organisationer huruvida regeringen agerat i linje med den feministiska utrikespolitiken när den fattat beslut i ett antal utrikespolitiska frågor på senare tid. Genomgången visar att den feministiska ambitionen hunnit göra avtryck på en del områden, samtidigt som jämställdhetsperspektivet saknas i flera viktiga beslut och förslag. 

2016-03-07 Ansvarig: Jenny Enarsson

När den svenska regeringen hösten 2014 presenterade sin feministiska regering och den feministiska utrikespolitiken, blev Sverige först i världen med ambitionen att bedriva en utrikespolitik som ska ”nå resultat som stärker alla kvinnors och flickors rättigheter, representation och resurser”. I en gemensam rapport går CONCORD Sveriges jämställdhetsarbetsgrupp igenom vilka konsekvenser olika utrikespolitiska beslut hittills fått för jämställdhet och kvinnors, flickors och hbtqi-personers rättigheter.

Bred syn

Den tillhörande handlingsplanen för den feministiska utrikespolitiken omfattar idag utrikes-, säkerhets-, utvecklings-, främjande- och handelspolitiken. Rapporten Hur feministisk är Sveriges utrikespolitik? inkluderar även migrations- och flyktingpolitiken samt miljö- och klimatpolitiken, eftersom dessa två politikområden har stor inverkan på människors liv utanför Sveriges gränser. Utrikesminister Margot Wallström lyfte själv så sent som i utrikesdeklarationen för 2016 vikten av att bredda synen på säkerhet och pekade ut klimat och migration som stora utrikes- och säkerhetspolitiska utmaningar.

Utrikespolitiken är ny

Den feministiska utrikespolitiken är fortfarande ny och handlingsplanen har bara några månader på nacken. Den här publikationen ska därför inte läsas som en utvärdering utan som ett underlag för att diskutera hur en feministisk utrikespolitik kan föra jämställdhetsarbetet framåt. Publikationen syftar även till att stärka jämställdhetsperspektivet i regeringens nya skrivelse och kommande handlingsplaner för Politik för global utveckling samt bidra till arbetet med att implementera Agenda 2030, där jämställdhet både är en övergripande princip och ett mål i sig. Ambitionen är inte att göra en heltäckande genom¬gång av alla politikområden utan att lyfta fram några exempel på vilka konsekven¬ser Sveriges politik får för jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter.

Slutsatser

Trots att den feministiska utrikespolitiken är ny har den hunnit göra avtryck inom vissa områden. När det gäller politikens övergripande avsikter – att stärka kvinnors representation, resurser och rättigheter – har regeringen framförallt tagit flera viktiga steg kring det förstnämnda. Ett kvinnligt medlarnätverk har inrättats, en högt uppsatt jämställdhetsrådgivare har tagit plats i EU:s utrikestjänst och större vikt har lagts vid konsultationer med lokala kvinnoorganisationer i konfliktdrabbade områden. När det gäller arbetet med rättigheter och resurser, ligger regeringen i framkant inom utvecklingssamarbetet och inom arbetet med kvinnor, fred och säkerhet – områden där jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter har varit prioriterat sedan länge.

Mer måste göras

Däremot behöver brådskande steg tas för att stärka arbetet med kvinnors, flickors och hbtqi-personers rättigheter framförallt inom migrations- och flyktingpolitiken, handelspolitiken, samt när det gäller krigsmaterielexport och förhindrande av skatteflykt. För att undvika att den feministiska utrikespolitiken får ett trovärdighetsproblem bör regeringen tydligt hantera den typen av målkonflikter.

Utvecklingspolitik

Sverige är sedan länge en förkämpe för jämställdhet i internationella sammanhang. Inom utvecklingssamarbetet har regeringen särskilt varit bra på att stå upp för motvindsfrågor såsom Sexuella och reproduktiva rättigheter, SRHR. Det finns dock förbättringspotential gällande mätning och rapportering av vilka effekter vissa insatser inom utvecklingssamarbetet har för jämställdheten, behov av investeringar inom produktiva sektorer (framförallt inom jordbruksbiståndet) samt av att utveckla arbetet med hbtqi-personers rättigheter. De utvecklingspolitiska beslut som har störst konsekvenser för jämställdhet är de ökade avräkningarna på biståndet samt Sveriges bristande insatser för att förhindra olovlig skatteflykt.

Säkerhetspolitik

Freds- och säkerhetspolitiken är det politikområde där vi har sett störst skillnad sedan den feministiska utrikespolitiken lanserades. Etablerandet av ett nätverk för kvinnliga medlare, den nylanserade Syrienstrategin, den kommande nya handlingsplanen för agendan för kvinnor, fred och säkerhet och den utökade dialogen med kvinnorättsaktivister i konfliktländer är alla viktiga steg i rätt riktning. Flera utmaningar återstår dock. Svensk krigsmaterielexport är en tydlig målkonflikt för den feministiska freds- och säkerhetspolitiken. Det återstår att se om regelverket kring krigsmaterielexport kommer att skärpas.

Förbättringspotential inom handel

Handelspolitiken är ett område där den feministiska utrikespolitiken till synes har gjort ett relativt litet avtryck. Såväl handlingsplanen för företagande och mänskliga rättigheter samt Sveriges exportstrategi har båda bristande jämställdhetsperspektiv trots att de togs fram efter lanseringen av den feministiska utrikespolitiken. Förbättringspotentialen är även stor när det gäller jämställdhetsperspektivet inom EU och WTO där Sverige kan bli mer pådrivande. Handlingsplanen för feministisk utrikespolitik ger bra riktlinjer för hur Sverige kan stärka jämställdhetsperspektivet inom handelspolitiken både i bilaterala samarbeten och inom det multilaterala arbetet. Om dessa riktlinjer följs under kommande år finns det möjlighet till stora förbättringar.

Försämringar för kvinnliga flyktingar 

Migrations- och flyktingpolitiken har sett ett flertal lagförslag och förändringar under det senaste året. Dessa innebär nästan uteslutande försämrade möjligheter för kvinnor och flickor att få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda. Ett av de förslag som får allvarligast konsekvenser för kvinnor och flickor om det verkställs, är de åtstramade reglerna för anhöriginvandring och familjeåterförening som gör att kvinnor och flickor riskerar att bli kvar i konfliktområden eller tvingas ge sig ut på flykt för att återförenas med sina familjer.

Behov av insatser i klimatpolitiken

Under 2015 stod förhandlingarna och antagandet av Parisavtalet i fokus för regeringens arbete med miljö- och klimatpolitik. Jämställdhet var en av de frågor som Sverige drev men när förhandlingarna hårdnade prioriterades den inte av regeringen. Sverige har heller inte lyckats säkerställa ett tillfredställande jämställdhetsperspektiv inom EU:s program för miljö- och klimatbistånd. Inom Sveriges miljö- och klimatbistånd finns det ett behov av fler insatser med jämställdhet som huvudfokus inom arbetet med miljö, klimat och resiliens.