Diakonia - Människor som förändrar världen

Aid watch: Looking to the Future, Don’t Forget the Past – Aid beyond 2015

För tionde året i rad har organisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten som utvärderar EU-biståndets kvalitet och kvantitet. Endast fyra av medlemsländerna når upp till EU:s mål om ett bistånd på 0,7 procent av ländernas bruttonationalinkomst (BNI).

2015-11-25 Ansvarig: Penny Davies

Många länder långt ifrån EU:s biståndsmål

För att kunna uppnå de nya globala målen för hållbar utveckling till år 2030 kommer biståndet att fortsätta att vara avgörande. EU:s länder har åtagit sig att senast 2015 ha en kollektiv biståndsnivå som är minst 0,7 procent av landets BNI. Aid Watch-rapporten visar att endast Luxemburg, Sverige, Danmark och Storbritannien når detta mål, medan flera länder som Österrike, Italien, Litauen och Spanien inte ens når upp till 0,2 procent av BNI. Sverige var även ett av få EU-länder som ökade sitt bistånd under 2014. Flera länder såg däremot stora nedskärningar av biståndet under 2014. Aid Watch-rapporten uppmanar EU:s medlemsländer att uppnå  0.7-procentsmålet senast 2020.

2014 var Sveriges bistånd 1,10 % av BNI och överträffade det svenska enprocentsmålet. Under 2016 kommer Sverige att börja rapportera bistånd i enlighet med det nya europeiska systemet för nationell och regional redovisning (ESA 2010). Med den nya metoden kommer svenskt bistånd räknat som procent av BNI enbart att nå 0,98 % år 2016. Regeringens ambition är att återigen uppnå 1 % i det nya systemet under sin mandatperiod. 

Stora avräkningar i Sveriges och EU-länders bistånd

Årets rapport visar att EU-länder urholkar sitt bistånd genom kostnader för flyktingmottagande, utländska studenter inom givarlandet, skuldavskrivning eller bundet bistånd som framförallt gynnar EU-ländernas exportföretag. Ökade kostnader för flyktingmottagande riskerar att ta allt större delar av flera länders biståndsbudgetar under 2015 och 2016.  Däremot finns det länder som väljer en annan väg. Luxemburg, Polen och Bulgarien använder inte medel från biståndsbudgeten till flyktingkostnader, medan Irland, Tyskland, Finland och Storbritannien tog mindre än 1 % av biståndet under 2014.

År 2014 användes 13 procent av den svenska biståndsbudgeten till flyktingmottagande. För 2015 väntas siffran uppgå till  22 procent. Regeringen har i november 2015 meddelat att 2016 kan upp till 30 procent av biståndsbudgeten användas för flyktingmottagandet. Detta är mindre än tidigare aviserade planer på upp till 50-60 %, men är fortfarande en stor urholkning av biståndet.

Diakonia och många andra biståndsorganisationer har protesterat mot avräkningarna genom kampanjen Bistånd räddar liv. Kampanjen stöttar helhjärtat budgetökningar för flyktingmottagande för att möta nuvarande behov men är kritisk till att regeringen tar biståndspengar för att täcka dessa kostnader. 

Ingen additionell klimatfinansiering 2016

Aid watch-rapporten visar på problemet att flera EU-länder räknar klimatfinansiering dubbelt, både som bistånd och klimatfinansiering,  snarare än att leva upp till ett åtagande om klimatfinansiering  additionellt till biståndets nivåer. I 2015 års budget inkluderade den svenska regeringen 250 miljoner kronor som ny och additionell, dvs utanför biståndet, klimatfinansiering. I 2016 års budget ökade siffran till 500 miljoner, men då Sverige använder sig av den nya beräkningsmetoden för BNI och inte kommer att uppnå sitt biståndsmål under 2016 ser inte Aid Watch-rapporten att pengarna kan räknas som additionella.

Det svenska civilsamhället rekommenderar regeringen att redovisa finansiering av klimatåtgärder på ett transparant sätt så att de extra utlovade klimatpengarna som del av Sveriges åttaganden inom FNs klimatavtal blir verklighet och inte tas från innevarande biståndsbudget.