Diakonia - Människor som förändrar världen

Valet 2010 - vad tycker riksdagskandidaterna?

Under valrörelsen 2010 ställde Diakonia frågor i en enkätundersökning, för att få reda på vad riksdagskandidaterna tycker om biståndsnivån, klimatfinansiering och hur man egentligen ska mäta biståndets resultat.

2010-08-26 Ansvarig: Magnus Walan

Diakonias valenkät

Enkäten skickades ut i maj 2010 till 495 riksdagskandidater som ställer upp i årets riksdagsval. Svarsfrekvensen var 60 procent.

Biståndsnivån

Nästan 80 procent (79,3) svarade ja på frågan om Sveriges bistånd även de kommande fyra åren ska uppgå till 1 procent av bruttonationalinkomsten, BNI. Cirka 10 procent svarade nej och resten var tveksamma eller ville ej svara.

- Det är oerhört glädjande att 79 procent av de nästan 300 riksdagskandidater som svarade på vår enkät svarar att man önskar att 1 procentnivån skall vara kvar, säger Bo Forsberg, generalsekreterare på Diakonia.

Nya pengar till klimatarbetet?

Det kommer krävas mycket resurser för att motverka klimatförändringarna i utvecklingsländer, som redan idag är de som drabbas hårdast. Klimatkrisen är en konsekvens av utsläpp av växthusgaser som främst skett hos oss och i andra industrialiserade länder. Vi har därmed, utöver att minska våra egna utsläpp, ett ansvar att ge stöd till utvecklingsländer. Vi frågade därför hur politikerna vill bekosta de klimatåtgärder som Sverige i internationella förhandlingar har åtagit sig att göra. Ska de pengarna tas från biståndsbudgeten eller ska det vara "nya" pengar? Nästan 60 procent svarade att det ska bekostas utanför biståndsbudgeten.

Avräkningar i biståndet

Allt bistånd når inte de fattiga. Givarländerna, däribland Sverige, urholkar biståndsbudgeten och använder pengarna till annat än för att utrota fattigdomen. Pengar stannar i Sverige då delar av biståndsbudgeten går till exportkreditskulder, flyktingmottagande och förvaltningskostnader på UD. Dessa kostnader utvärderas idag inte mot biståndets övergripande mål som är att stärka fattiga människor. Vi frågade därför kandidaterna i årets riksdagsval om allt bistånd ska kunna utvärderas mot biståndets mål.

Diakonias kommentarer

En effektiv användning av varje biståndskrona är av största vikt för att bekämpa fattigdomen. Genom att kostnader för exempelvis flyktingmottagning och skuldavskrivningar tas från biståndet urholkas denna budgetpost. Detta går stick i stäv med de åtaganden som vi givarländer gjort i FN:s så kallade Monterrey-överenskommelse. Finansiering av migrationskostnader i Sverige har ökat med mer än 100 procent sedan 2005.

- Man kan inte med trovärdighet hävda att man värnar biståndets kvalitet utifrån fattiga människornas intressen om man använder biståndet på detta sätt, säger Bo Forsberg. Sverige bör istället verka för att OECD:s regelverk skärps. Allt bistånd måste på ett seriöst sätt kunna utvärderas gentemot biståndets mål anser Diakonia.