Diakonia - Människor som förändrar världen

Diakonia kommenterar regeringens 10 åtgärder mot skatteflykt

Regeringens åtgärder för att motverka skattflykt innehåller positiva skrivningar om att stärka förutsättningarna för utvcklingsländer att bekämpa kapital- och skatteflykt. Men det finns några frågetecken och en elefant i rummet, skriver Diakonias policyrådgivare i utvecklingsfrågor, Penny Davies.

2016-04-29 Ansvarig: Penny Davies

Den 28 april presenterade regeringen “10 åtgärder för att motverka skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt”. De tio punkterna innehåller positiva skrivningar om att ”stärka förutsättningarna för utvecklingsländer att bekämpa kapital- och skatteflykt, eftersom detta ofta drabbar fattiga länder särskilt hårt.” Men åtgärderna räcker inte. Penny Davies redogör nedan varför:

Offentlig land-för-land redovisning – elefanten i rummet i regeringens arbete mot skatteflykt
Att multinationella företag bör åläggas att offentligt redovisa fullständig finansiell information, som skatter och vinster, för verksamheten i de länder de är verksamma har varit ett krav i många år från det civila samhället. Men offentlig land-för land rapportering för multinationella företag ingår inte i regeringens 10-punktslista. Idag är det exempelvis svårt för medborgare att se om ett företag betalar en rimlig skatt i ett land som Zambia. Det är därmed svårt för medborgare att kunna ställa såväl företag som beslutsfattare till svars.

Land-för-land rapportering ingår nu visserligen i det så kallade OECD-BEPS paketet, men en stor brist är att informationen inte görs offentlig. Transparens är A och O i kampen mot skatteflykt. Diskussioner pågår inom EU om offentlig redovisning men Sveriges regering har inte stött ökad transparens. Vill Sverige främja mänskliga rättigheter är det centralt att människorna ges denna information.

En brist i EU-Kommissionens förslag till land-för-land rapportering är att företagen endast måste rapportera för verksamhet i EU-länder, samt skatteparadis. Sverige bör driva på för ett verkningsfullt förslag om land-för-land rapportering för multinationella företag, som blir användbart i utvecklingsländer i kommande EU förhandlingar, och för offentlig redovisning. Se vår kritik av EU-Kommissionens förslag.

Upprätta ett mellanstatligt organ kring skattefrågor inom ramen för FN
Regeringen skriver: ”Sverige verkar för att länder med svagare röst inkluderas och att deras intressen tillgodoses i de internationella processerna gällande kapital- och skatteflykt.” Man hänvisar till beslutet om att stärka FN:s skattekommitté, som togs på konferensen om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba, sommaren 2015. Skattefrågan var en av de stora stötestenarna på detta möte. Sverige och EU valde då att inte stödja utvecklingsländernas krav på att upprätta ett mellanstatligt organ kring skattefrågor inom ramen för FN. I ett sådant mellanstatligt organ skulle utvecklingsländer kunna delta på lika villkor.

OECD, som är de rika industriländernas organ, har i mångt och mycket satt agendan för internationellt samarbete kring skattefrågor. Utvecklingsländer, sånär som på en handfull, var exkluderade från att delta i framtagandet av OECD:s BEPS-paket.

Panamadokumenten belyser att skatteflykt är ett globalt problem som kräver samarbete mellan alla länder. Att stärka FN:s skattekommitté, som är ett tekniskt rådgivande organ är bra, men det räcker inte. Behovet av ett mer representativt fora för att diskutera samarbete kring skattefrågor kvarstår, och Sverige bör stödja att ett sådant fora upprättas. 
Eurodad: ”The need for a UN tax body is more evident than ever” 

Stöd de fattigaste länderna att kunna delta i informationsutbyte
Det är positivt att regeringen vill arbeta för att fler länder ska inkluderas i globala standarder för transparens och informationsutbyte kring skattefrågor. Det är helt centralt att detta informationsutbyte på ett bättre sätt än hitintills inkluderar de fattigaste länderna. Ett problem är dock kravet att länder måste ge information för att kunna få ta del av andras. Det kräver kapacitet som många fattiga länder saknar. Fokus bör ligga på att stärka de fattigaste ländernas möjlighet att delta fullt ut, och på kort sikt bör de kunna få information utan krav på utbyte.

Gör registren över företagens verkliga ägare offentliga
Regeringen skriver att Sverige och andra EU-länder ska upprätta register med information om verkliga huvudmän senast i juni 2017. Det är dock oklart om Sverige, likt Storbritannien, kommer att välja att göra informationen offentlig. Panamaläckan har visat på problemen med anonyma brevlådeföretag. Full offentlighet skulle göra det möjligt för medborgare, journalister och andra att se vem som kammar hem vinsten.

Det är positivt att regeringen vill arbeta för ”ett globalt införande av denna typ av register”.

Bredda dialogen kring skatt som del av företagens hållbarhetsarbete
Regeringen skriver att det är viktigt att skattefrågorna diskuteras i företagens styrelserum, samt att företag bör utarbeta en skattepolicy och ett internt kontrollsystem. Vi håller med. Alla företag bör gå längre än vad lagen kräver, och varje seriöst företag bör inkludera skatt i sina riktlinjer för socialt ansvarstagande. Här finns mycket kvar att göra.

Regeringen skriver att de kommer att “bjuda in till samtal med Svenskt Näringsliv och Business Europe i denna fråga.” Vi föreslår att dialogen breddas till att inkludera fler aktörer - däribland investerare som tänkt kring skatt som en ansvarsfråga, och civila samhället som lagt fram en rad förslag på hur företagen kan arbeta med skattefrågor.
Oxfam: ”Getting to good, towards responsible corporate tax behavior”, 

Inför tuffare åtgärder för att förhindra att banker och andra aktörer möjliggör skatteflykt
Upplägg med anonyma brevlådeföretag i skatteparadis som möjliggör storskalig skatteflykt, som Panamaläckan avslöjade, är egentligen ingen nyhet. Det pekar på ett strukturellt systemfel i det globala finansiella systemet som alla blundat för alltför länge. Det är något fel när banker upprättar denna typ av komplexa anonyma strukturer som möjliggör skatteflykt. Bara för att det går, så bör man inte.

Bankerna bör ställa sig frågan vad de kan göra för att bli mer ansvarstagande. Beslutsfattare bör fundera på vilka regelverk som behövs för att se till att den finansiella sektorn blir en medspelare, och inte en motspelare, i arbetet med de globala utvecklingsmålen, Agenda 2030.

Regeringens 10 åtgärder för att motverka skatteflykt hittar du här.