Diakonia - Människor som förändrar världen

Vad sades på politikerutfrågningen i Uppsala?

Diakonias andra politikerutfrågning för året skedde i Uppsala den 10 mars. Den var välbesökt och engagemanget bland åhörarna stort. Samtalet med politikerna rörde globala rättvisefrågor som Diakonia vill ska ges plats i valdebatten: Klimat, skatteflykt och biståndets urholkning. En uppskattad gäst var Alvin Mosioma från Diakonias samarbetsorganisation Tax Justice Network som pratade om skatteflykt.

2014-03-13 Ansvarig: Eva Söderström

Urholkningen av biståndet 

Ca 70 personer deltog i Diakonias och Utrikespolitiska föreningens politikerutfrågning i Uppsala den 10 mars. Diakonias Bo Forsberg och Utrikespolitiska föreningens Emma Høen Bustos modererade samtalet. 

De politiska representanterna var: Per Bill (M), Ardalan Shekarabi (S), Jacob Johnson (V), Ismail Kamil (FP), Niclas Malmberg (MP), Solveig Zander (C) och Mikael Oscarsson (KD).

Bo Forsberg började med att fråga politikerna hur de ser på urholkningen av biståndet och att en del av biståndet används till svensk migrationspolitisk.

Jacob Johnson var kritisk till avräkningarna inom biståndet och ville skärpa reglerna.

– Bistånd kan omfatta många saker. Vi måste framförallt se vad behöver biståndet, sade Solveig Zander.

Niclas Malmberg sade att han ville se en satsning på rent bistånd där pengarna används till det de är tänkta för.

Bo Forsberg: "Näringslivet/privata aktörer får mer och mer biståndsmedel. Samtidigt ökar kraven på oss andra aktörer när det gäller resultat. Men Diakonias rapporter visar att det verkar vara olika krav på olika aktörer. Stämmer det?"

– Det ska vara lika regler för alla. Företagen gör nytta i länderna enbart om de genererar hjälp till självhjälp, svarade Solveig Zander.

Ardalan Shekarabi:
Det krävs aktiva krafter här hemma som bedriver opinionsbildning kring den här frågan. Det  är märkligt och fel att regeringen stoppat att bistånd via informationsanslaget får gå till opinionsbildning kring dessa frågor. Synen på resultat har varit för svår.

Skatteflyktsexpert från Kenya på plats

Fokus förflyttades till skatteflykt. Alvin Mosioma från Diakonias samarbetsorganisation Tax Justice Network berättade om hur länder som Kenya påverkas av skatteflykt.

– Fattiga länder är inte fattiga i sig. Många av utvecklingsländerna finansierar den rika världen. Men på grund av att företag och privata aktörer inte betalar skatt i länderna de är verksamma i har länder som Kenya och Kongo inte råd att förse sina invånare med tjänster som sjukvård och skola. Sju gånger mer pengar flödar ut ur utvecklingsländer än vad som ges i bistånd.

Hur definierar vi korruption när länder som Nigeria hamnar i topp på listan av världens mest korrupta länder medan exempelvis Schweiz och Luxemburg hamnar längst ner? Det är ju de rika länderna som möjliggör skatteflyktssystemet. Även stora banker som Barclays är inblandade i skatteflykt då även de underlättar systemet, sade Alvin Mosioma.

Han riktade tre frågor till panelen:

  1. Vad gör ert parti för att säkra att svenska företag granskas i länder de bedriver verksamhet?
  2. Vilken är Sveriges roll när det gäller att granska företagens transperens och minska risken för skatteflykt?
  3. Hur kan vi tillsammans utveckla system som gör det möjligt för utvecklingsländer att komma ur fattigdom?

Per Bill: Sverige har länge arbetat mot skatteparadis men ett krav på att betala rimliga skatter i länder företaget verkar måste införas.

– Inom EU finns hårda regler kring skatter och företag. Men EU måste ställa samma krav utanför EU som man gör inom. Man måste utvidga viljan att bry sig utanför sina gränser, sade Ardalan Shekarabi.

Vi måste sätta tryck på att företag ska redovisa hur de betalar skatt men också på att ge fokus på läget i konfliktländer, sade Mikael Oscarsson.

– Det är också viktigt att vi fortsätter driva frågan om att offentlig upphandling ska omfatta ansvarsfullt beteende för företag i utvecklingsländer, säger Jacob Johnson.

Klimat - en rättvisefråga

Det sista området som debatterades var klimatet:
Sverige sålde utsläppsrätter 2013. Det innebar att utsläppen flyttas till andra länder. Hur ser ni på det?

Niclas Malmberg: Jag har varit arg på den här regeringen för försäljningen av utsläppsrätterna. Agerandet var inte positivt för klimatarbetet.

– Pengarna användes till andra investeringar för klimatetet. Det var inte bara för att tjäna pengar, menade Solveig Zander.

Per Bill erkänner att det inte var det smartaste draget Alliansen gjort.
– Det är ett beslut som jag inte är stoltast över att vi tog. Man måste kunna erkänna sina misstag. Det var fel att inte annulera överskottet på våra utsläppsrätter. Dessa svenska utsläppsrätter såldes på marknaden och medgav andra aktörer att öka sina utsläpp.

Ismail Kamil: När det gäller klimatet gör vi mycket i Sverige men vi kan göra mer. Vi måste hitta strategier där vi inte bara fokuserar på siffror utan på strategier som fungerar.

En engagerad publik ställde frågor

Det var sedan dags för publikfrågor. Några av de frågor som ställdes: 

Hur ska partierna arbeta med frågor om klimat, skatteflykt och bistånd inför valet?

Får de internationella frågorna tillräckligt mycket plats i det politiska arbetet både lokalt och nationellt?

Hur ser panelen på att flyktingar från Syrien måste smugglas in till Sverige för att söka uppehållstillstånd i Sverige och hur kan Sverige sälja vapen till diktaturer?

– Jag har själv flytt från Syrien och tycker att det är viktigt att EU ska ta emot kvotflyktingar snarare än att ett land ska försöka hjälpa alla individer. Vi ska hjälpa flyktingar men det är också bra att vi har system med individuell prövning av asylärenden, sa Ismail Kamil.

Ardalan Shekarabi:
– Det är genom sådana här kvällar som ni anordnat här som vi kan lyfta dessa frågor inför valet.

– EU-valet i maj och valet i september är lysande tillfällen att lyfta utrikespolitiska frågor. Vi måste fokusera biståndet till länder framförallt söder om Sahara, sade Solveig Zander.

– Vi kan också göra saker i vår egen vardag, tillade hon. Till exempel ställa krav på att våra pensionspengar placeras etiskt.

Per Bill hyste förhoppningar till den kommande biståndspolitiska plattformen och att den bidrar till att lyfta de internationella frågorna inför både EU-valet och valet i september.

Niclas Malmberg:
– Vi arbetar bland annat för att få in de utrikespolitiska frågorna även i det kommunala arbetet.

Jacob Johnson trodde att en av anledningarna till att de internationella frågorna inte lyfts mer i valrörelsen kan vara att politikerna inte tror att väljarna intresserar sig för frågorna.