Diakonia - Människor som förändrar världen
Ulf Frödin.

Biståndspengarna går till annat

Sverige är en stor biståndsgivare. Men en betydande del av pengarna används inrikes istället för att nå fattiga länder. Hur kan vi arbeta mer långsiktigt?

2014-03-27 Ansvarig: Lena Hansson

Att utrota fattigdomen är en av de största utmaningarna världen står inför. Över en miljard människor lever i extrem fattigdom, på mindre än tio kronor om dagen. Samtidigt har vi resurserna och kunskapen för att kunna utrota fattigdomen. Frågan är hur vi prioriterar?

Pengarna går inte till bistånd

Sverige beslutade 2004 om att återgå till att avsätta en procent av BNI i bistånd – från en nivå på 0,7 procent. Samtidigt har antalet så kallade avräkningar från biståndet ökat. Det innebär att en allt större del av biståndspengarna går till andra saker än att bekämpa fattigdom i utvecklingsländer. 2013 användes hela 13 procent av Sveriges bistånd till flyktingkostnader. Ett belopp som motsvarar mer än vad Afrika söder om Sahara årligen får i bistånd. Migrationsverket är därmed den största enskilda mottagaren av svenskt bistånd.

Biståndspengar har även använts till att finansiera ambassader och till att finansiera klimatsatsningar.

Vad vill Diakonia?

Diakonia vill att Sverige slutar att urholka biståndet. Flyktingmottagande är viktigt och rätten till asyl är bindande för Sverige, men kostnaderna i Sverige bör inte belasta biståndsbudgeten. Likaså bör klimatstöd till utvecklingsländer också ske utöver biståndsbudgeten enligt klimatavtalens åtagande om ”additionella medel” utanför biståndet.